Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Om

 

Jag vill dra mig till minnes statistik i gamla skolböcker om att endast 4% av världens befolkning äger en bit av jordens yta. Jag tillhör sedan 13 år den lyckligt lottade lilla skaran och tänker ofta på att denna häpnadsväckande fördelning påkallar ett stort ansvar. Hur regerar jag bäst i mitt rike? Jag söker svar med ett stort intresse för växter och utomhusmiljöer och ett litet hopp om att inspirera andra trädgårdsägare. Trädgården ligger i Göteborg och har ambitionen att vara tilltalande året runt. Öppen för besökare efter överenskommelse. Välkommen!

  


Samlingsplats för trädgårdsbloggar

Deltar i Tusen Trädgårdar

Www.trädgårdsriket.se



 

Klicka på bilden/texten så kommer du till ett inlägg som beskriver det aktuella området

Entrésidan


Berget


Diagonallinjen 


Bladväxtrabatten


Hassellunden


Körsbärslunden


Björkarna


Skogskanten


Stora perennrabatten


Alunrotrabatten


Dagliljerondellen


Altanen i söder


Röda rummet

Presentation



Senaste inlägg

Visar inlägg från maj 2014

Tillbaka till bloggens startsida

Sygggaste bladen just nu

Hostorna håller på att växa till sig för glatta livet och det är ett rent nöje att gå runt i trädgården på morgon och kväll och studera tillväxten. Bladens fräschör är växtkraft är enastående. 

Men idag fastnade jag för andra snygga perenna blad.


Det kanske blev lite för mycket av det goda här  med alla bråkiga blad och jag måste dessutom kapitulera vad gäller sortnamn på  julrosen, men skuggbräckan heter Saxifraga x urbium 'Variegata'  och är en pärla helt enkelt. 



Syneleisis aconitifolia

 


En flikbladig variant, syneleisis sublagrata



Diphylleia cymosa 

 


....... blir över en meter hög, får vita blommor och blåa bär på röd skaft längre fram. Jag tror att jag har självsådda fröplantor av denna. Det vore onekligen mycket roligt. 

 


Indiskt fotblad, Podophyllum hexandrum. Av detta har jag massor med små frösådder kring moderplantan.



 

En rättelse och lite annat smått

I ett tidigare inlägg tyckte jag att rhododendron 'Wren' och 'Princess Anne' var tämligen lika. Men det tycker jag inte längre. Ja, så ombytlig är jag.  Ju mer jag tittar på dem desto mer skillnad upptäcker jag. 

Båda mina plantor är köpta och planterade för ett år sedan. 'Princess Anne' var ungefär dubbel så stor till omfånget från början och har behållit sitt försprång. De är nästan grannar och har i stort sett identiska odlingsbetingelser.

 

Princess Anne först och Wren i bakgrunden

Wren har mindre och mörkare blad samt större klockor.


Några dagar senare är alla knoppar utslagna och färgen bleknar något 

Princess Anne har betydligt ljusare och lite större blad. Blommorna är nättare och ger lite rufsigt intryck. 


Princess Anne i full blom


Färgen på blommorna är egentligen ingen större skillnad på men upplevelsen blir olika beroende på bladens form och färg.

Det händer kopiöst mycket i trädgården dessa regniga dagar, det är omöjligt att hinna med. Prio nr 1 är sniglarna just nu, minst en halvtimma på tidig morgon och en halvtimma på kvällen går åt jakten. En utav mina rabatter är drabbad, längst tomtgränsen där grannen har sin kompost andra sidan staketet, men resten av trädgården hittar jag endast några enstaka mördarsniglar. Det tycker jag är mycket bra med tanke på den milda vinter vi har haft. 

Men låt mig avliva myten att snäckor lever på döda växtdelar. 

 

När jag försökte ta bort honom, drog han med sig en rejäl bit av Patriotens vita kant. 
Det är dödstraff på det i Martas rike, ska ni veta. 

Bilder man tar på kvällen känns inaktuella på morgonen, så fort växer allting. Första aklejan, pionen och azalean är på gång.


I helgen planerar jag för ett projekt som jag har funderat på i minst två år. Bladväxtrabattens långsida kommer att få en upphöjd kant. Min beställning på Ever Edge har kommit till återförsäljaren. 

 

Solcellamporna ska bort och diket kommer att fyllas på med jord. En 12,5 cm hög svart, upphöjd metallkant kommer att avgränsa rabatten från gräsmattan. Syftet är att skapa  förutsättningar för en infattningshäck. 


Sedan återstår det valet av häckväxt. Jag har varit inställd på idegran, Taxas cuspidata 'Nana', men får inte tag i denna namnsort till vettigt pris. Beroende av vem man frågar får man olika svar på vilka egenskaper Taxus Hilli och Grönland har. Min ambition är en helst vintergrön inramningshäck som kan hållas smal och låg, fast höjden är förhandlingsbar. Hade det inte varit för buxbomssjukan, hade jag valt buxbom, eftersom jag är mest ute för att rabatten ska få en rygg.  Men vågar jag? Det kanske slutar med ett det blir en perennhäck. Kärleksört är med i leken året runt. Fast det har jag redan. 
 

Kanske. 


Komposthörnan

Komposthörnan är en mindre tjusig men ack så viktig del av trädgården. Jag älskar att studera hur andra har löst sin avfallsförvaring, det kan vara mycket läro- och idérikt. I vårt fall ligger komposten tyvärr lite väl otillgängligt, både ganska högt på en platå och längst bort i trädgårdens nordvästra ända. Att bära upp avfall hit är egentligen det minsta problemet, det svåra är att släpa ner den färdiga jorden. Skottkärra är föga lämpligt på egenhändigt lagda stentrappor, vi använder planteringspåsar som transportmedel för jord. 

Hemmabygge i en skuggig hörna. På bergväggen klätterhortensia. 

 

Tre unga thujor (Smaragd) markerar gränsen till grannen. I bakgrunden kinesisk vippvallmo och förgrunden svärdlilja. Båda har hamnat här pga sin aggressivitet. Tulpanerna har vi gömt undan för Bambi och jag höll på att missa dem också. När komposten är full efter vårstädningen är vi sällan här uppe. 

 

Tydligen finns det en lägre och senare tulpansort här också. Svärdlilja är supersnygg men bör odlas i karantän. 

 


Till hösten måste jag komma ihåg att flytta dessa tulpanerna intill den gulbladiga löjtnantshjärtan eller kanske som granne till rundbladiga rhododendron orbiculare. De blommar samtidigt i så gott som samma färg. Nå ja, det här var en parantes. 


 Det är för bladens och siluettens skull man odlar kinesisk vippvalmo, enligt mig.  Blommorna är blek orange, ingen färg i min smak. Utlöparna får man ha koll på. Rekommenderas ej i rabatt. 

 

I näringsrik jord blir vippvallmon över 2 m hög. Här är tillvaron ändå ganska solfattig, men det bekommer inte vippvallmon. 
 

Ovanifrånperspektiv. Bilden är tagen från en platå en våning upp på berget. Här ser man att en liten planta  av vippvalmon har börjat växa vid trädstammen. Egentligen vill vi ha ett äppelträd här istället för rönnen, men vi har inte kommit till skott. Fällning är inte mitt område. 

Trots det svårtillgängliga läget funderar jag på att ordna plats för minst två kompostbehållare till här uppe. Tomtens bergsprickor börjar bli fulla och planteringsbara. Björklöv brukar jag kompostera i svarta plastsäckar men den övriga avfallsmängden ökar för varje år. 

Vatten

Helgvädret blev betydligt bättre här på Väskusten än väntat med blå himmel och sol på hela lördagen och halva söndagen, men idag har det regnat igen.  Jag samlar regnvatten från våra tak i tunnor och vattnar alltid ut nytillkommet vatten medan det regnar. 


Ektunnan har nu svällt så vattnet har slutat rinna igenom mellan brädorna 

 


Plasttunnan står undangömt bakom vedboden

Planteringarna under våra större träd, rabatterna längst husväggarna, inte minst alla klematisar som klättrar på husväggen men även större rhododendron behöver ofta mer vatten än de kan få naturligt men jag vattnar endast när det regnar och jag har tillgång till överskott. När jag märker att regnet börjar avta, då slutar jag och fyller alla mina behållare i stället. På det här viset har jag reserv till mina krukor. Fast jag måste erkänna att även vatten från ledningarna behövs under långa torrperioder, dock sällan i rabatterna.

 


Min lilla uggla rymmer inte mycket vatten men är sötast i sin klass


Men idag har alltså regnat så det räcker. Halva mängden kom idag, andra halvan förra veckan. 50 mm totalt. 



Två alldeles egna bäckar har vi fått

 


Och ett vattenfall

 


Samt en sjö

 


Och sist men inte minst: vallgraven

Så till alla som undrar hur jag kan odla under fyra törstiga jättebjörkar vill jag bara säga: tacka vet jag björkarna som dränerar tomten! Utan dem hade vi blivit bortspolade för länge sedan. Hela bergets vatten rinner ju igenom tomten. 

Det fina vita

Jag är ingen passionerad anhängare av den vita trend som har svept över vår trädgårdsvärld de senaste åren, tvärtom, jag vill ha en så färgstark trädgård som möjligt, men visst har jag vita inslag som jag älskar. 

 

Förrförra julens hyacint på friland

I de få fall hyacinterna klarar sig undan Bambi är de en riktig tillgång. Mina slog ut i värmen runt påsk och lär bli långblommande om temperaturen fortsätter att ligga på de blygsamma nivåerna som de senaste dagarna. Hyacinterna blir inte så maffiga på friland som de som vi köper till jul och håller betydligt längre, i synnerhet i halvskugga.

 

Tulpanen 'Spring Green' har jag haft i flera säsonger men jag  får se dem i blom för första gången i år. Rådjursnätet gör trots allt lite nytta.

 

Ung exemplar av hosta 'White Feather'. Tyvärr mörknar bladen till grönt längre fram på säsongen

 

Vitsipporna är nu på upphällningen men vitkantiga hostan 'Patriot' är på väg upp för att täcka över. I förgrunden Rhododendron 'Dora Amatheis'.

 


Breda vita kanter på Patriot

 


Lagerhägg 'Otto Luykens' blomspiror doftar underbart. 



Iris 'Albo Variegata' har blå blommor



Vit treblad med okänt ursprung

 


Variegerad daglilja som ska blomma med fyllda orange blommor, men det har den aldrig gjort. Men spider sig med utlöpare gör den mer än gärna, mycket olikt andra dagliljor.

 


Fluffiga rhododendron. Det finns många ljusrosa sorter som bleknar till vitt.



Cunningham's  White har lite lösare blommor och ljusrosa täckning i svalget.

 


Jag gillar att Cunningham's White inte är så översållad av blommor som vissa andra sorter kan bli. Alldeles lagom blandning av blommor och blad.



Iris pumila 'Lilly White' är först ut att blomma bland irisarna

 


Jag är uppvuxen i en fruktträdgård och äppelblom mot blå himmel är det mest våriga jag kan förställa mig. 

 


Och årets första liljekonvalj ska vi inte glömma heller


Mässmiss

Nej, jag har inte varit i Amsterdam.

 

 


Bara tittat förbi Liseberg. 

Det är dessa och liknande överdådiga vyer som möter besökaren vid entrén och man kan naturligtvis tycka att det är pråligt och för mycket, men det är en nöjespark som faktiskt har trädgårdsmiljöer av väldigt skilda slag.


Som denna 

Eller vattenfallet som syns från Korsvägen. Bakom den finns en stor och underbar woodlandsmiljö.

På Lisebergs planteringar kan man också studera olika växt- och färgkombinationer. Rhododendron och tulpaner hade jag aldrig kommit på själv att kombinera. Jag röstar på blålila-orange kombo där det blå representeras av Rh. russatum 'Gletschernacht', som är nog den blåaste rhoddis som finns. 

 

Så här ser de ut i närbild, tagen under lugnare omständigheter med bättre kamera på min tilltufsade lilla planta som fortfarande lider av sviterna efter barfrosten våren 2013

På grund av tidsbrist och regn gick jag inte runt i skogsplanteringen som  är mycket sevärd och inspirerande. Hoppas det blir tillfälle att rapportera från den delen av parken under sommaren. 

Igår var jag där mest för att Lisebergs trädgårdsdagar öppnade. Jag har besökt mässan varje år de senaste 4-5 åren och måste tyvärr konstatera att den blir bara sämre och sämre för varje år. 

 


Färre och färre utställare kommer och endast kommersiellt framgångsrika växter släpas hit för försäljning. På en enda timma hann jag gå två rundor och jag såg knappt några perenna växter, desto mer pelargonior och andra sommarblommor. Inget fel på dessa, men kundkretsen man vänder sig till verkar vara de vanliga barnfamiljerna som ändå är på Liseberg för barnens skull och inte trädgårdsintresserade besökare som ni och jag. 

 



Ryktet säger att vassa plantförsäljare som Peter Korn, Gerbianska trädgården, Larz Danielsson, för att nämna några, nobbar Liseberg pga höga avgifter och tidskrävande närvaro (mässan håller på i fyra dagar). Det är därför de har instiftat växtmarknaden första söndagen i maj på Gerbianska trädgården vid Råda säteri som var mycket välbesökt dock av helt annan klientel än Liseberg.

Jag kan tycka att det är tråkigt om vi inte kan blanda oss, nördar, halvnördar och säsongträdgårderande stadsmänniskor med våra olika behov och intressen. Poängen med mässor borde vara ett stort och varierande utbud av allt som har med trädgård att göra, som lockar många olika sorters människor och blir en mötesplats. 

Så: Här missas det något Liseberg! Tänk om, sänk priserna och se till även mindre trädgårdsföretag har råd att komma så att utbudet blir intressant. Såna som vi kommer även när det är dåligt väder, det gör inte barnfamiljerna. Det var mycket glest bland besökarna igår när regnet hängde i luften. 

I år såg jag knappt någon idéträdgård heller men den jag såg fångade min uppmärksamhet direkt.


Vertikala lösningar intresserar mig

 


Tjusigt och ätbart på väggen

 


De stolta konstruktörerna från Munkagårdsgymnasiet, Tvååker. 

  


Liseberg säljer ut sitt överskott av frösådder och sticklingar av sommarblommor. 



Här kunde man fynda! Jag hittade en gulbladig pelargon och en röd- rosa fylld fuchsia för totalt 40 kr. 

 


Mitt bästa köp. Tre handgjorda glaskulor som ska hänga i träd. Jag har några stycken sedan tidigare och de tål utevistelsen året runt. 

Som ni säkert förstår är bilderna i dagens inlägg tagna med mobilen. 

Gråmulna dagar

Jo, det kom ca 11 mm regn igår, så välkommet, så. Och det ser ut som att det kan komma mer idag.

 

Regnmätaren har en central plats i trädgården

 

Men min trätunna blev knappt halvfull. För att den inte ska torka ut under torra perioder försöker jag skugga den med en egenspaljérad bukettapel. Uppenbarligen med klent resultat, det mesta av det samlade vattnet försvann genom sprickorna. 
 

Bukettapeln gillar nog inte behandlingen heller, det finns inte en enda blomma på den. 

Nu har våren intagit en lite lugnare fas så jag förhoppningsvis hinner i kapp känslomässigt. En gråmulen dag som denna är jag tacksam för alla gulbladiga växter som agerar som solsubstitut på var sitt håll i trädgården. 

Jag har hört att det finns de som tycker att gult är fult, men jag tror att det är en skröna.....


Berberis thunbergii 'Aurea', gulbladig berberis får snart sällskap av en orange azalea. (Bambi får ursäkta, men i år kom jag ihåg att lägga nät på den.)

 


Nyförvärvet Euonymus fortunei 'Goldy' kan jag inte uttala mig om. Den är ju vintergrön och ser onekligen mycket känslig ut. 

   


Gulbladig löjtnantshjärta

 


Björkspirea 'Gold Tor'. Betydligt ljusare än storebror spiraea betulifolia 'Tor',  som jag tog en gren av för att jämföra.

 


Nyfriserad praktspirea, spiraea japonica 'Goldmound'.

 


Speraea japonica 'Magic carpet' är en mycket söt liten buske, som jag också försöker hålla rund.



Min största  acer palmatum shirasawanum 'Aureum' får solskydd av björkarna. För mycket sol bränner bladen. Underplanteringen är flocknäva och alium. 

 


Acer palmatum 'Orange dream' i alunrotrabatten som är täckt med svart nät för tillfället.


Alla gulbladiga växter mörknar något allt eftersom säsongen framskrider men jag tycker ändå att de är mycket dekorativa. Björkspirean mörknar mer än berberisen eller praktspirean, vilket i och för sig kan beror på att jag formklipper de två senare och då bryter de nya skott. Björkspirean kommer jag också att forma, men den behöver växa till sig. De gulbladiga japanska lönnarna är mycket påhittiga när det gäller färgskiftningar, en klass för sig, tycker jag. 

Det var ett urval av mina gulbladiga växter, alla har ännu inte slagit ut. Jag väntar med spänning på robinian och gleditsian och den gulbladiga perukbusken. För att inte tala om alla hostorna. Gult är stort hos mig. 


Yes, det regnar!

Äntligen vaknade jag till stilla regn i morse. Det är torrt i backen så det behövs. Hoppas hoppas att det kommer mer än de 2-3 mm som fallit hittills. Det som samlades i mina två tunnor har jag redan vattnat ut medan kaffet kokade så jag önskar mig fulla tunnor när jag kommer hem på eftermiddagen. 

Jag har lite färgglada bilder idag som jag tänkte pigga upp tillvaron med i regnet, som är ju bra för naturen men inte alltid för humöret. 

 

Vårperspektiv och tulpanarv

Jag har alla förutsättningar att ta bra perspektivbilder på trädgården eftersom den är så kuperad. Det är bara att ta stentrappan uppför berget (bara, bara, jag brukar avråda främmande att göra det) vända sig om och ta bilderna. De finns också massor med mindre nivåskillnader nere i trädgården. 

Men jag är aldrig nöjd. Hela tomten sluttar så hur jag än kämpar med att hålla kameran rakt, så blir bilderna skeva. Jag kan tycka att sluttningen tillför en spännande dimension i verkligheten, men på bild är den lite irriterande. 


 
Jag blir nästan sjösjuk av att titta på det här.

 

Kanske lite bättre.


Och flaggstången! Den lyser, den stjäl hela bilden och lutar alltid åt något håll dessutom. 

 

Här rinner en liten bäck från berget vid störtregn, alltså: sluttning.


På den här bilden lyckades jag få staketstolparna raka.
 

Eftersom skorstenen är någorlunda vertikal borde det ändå vara björkens och tomtens fel att bildens vänstra sida  "rinner ifrån". Men  huvudsaken är att den japanska lönnen trivs bra i bergsprickan. 

Nå väl. Min helt ovetenskapliga slutsats är att man måste få med något uppenbart rakt föremål i fotot, något man kan relatera till, annars blir bilderna skeva och konstiga.  Ett träd duger inte, eftersom det kan luta. Berätta gärna om det  finns andra knep. 

Något helt annat. Jag avrundar med en tulpan som jag fick av min mamma i höstas men som ursprungligen kommer från min mormors trädgård. Om man betänker att hon dog för mer än 30 år sedan är det bra förökat och omhändertaget av mamma. Och nu av mig. 

Mamma är min mest hängivna läsare och och jag skickar den här tulpanhälsningen till henne. 


Mormors tulpan i sällskap av en spirande perukbuske



Undrar hur ursprungstulpanen kan ha sett ut. 


Blad på vedartade växter

Jag har en trädgårdsvän, en äldre herre, som har inspirerat mig till att odla buskar och träd. Han bor några hus bort men jag hittade inte honom förrän för några år sedan så mitt nya intresse har ännu inte resulterat i ett sådant arboretum som han har. Tvärtom, jag köper gärna unga exemplar eftersom jag gärna vill att de växer upp i min omsorg, så de blir mina på riktigt. Jag älskar starka band.  På grund av utrymmesskäl väljer jag gärna långsamtväxande sorter. Dessutom medför Bambis återkommande attacker att de inte växer överdrivet fort.

Alla vet att man ska först dra en häck runt sin trädgård och plantera träd, men få gör på det sättet. Orsaken är att trädgårdsintressets utveckling följer ett annat mönster. Jag har en teori om att trädgårdsintresset vaknar när man låter sig förföras av tjusiga ettåringar på försommaren på plantskolan för att sedan övergå till perenner, vilket är ju ett enormt träsk att sjunka ner i. När man väl kravlat upp sig därifrån och är trött och sliten och känner sig gammal, ja, det är då intresset för de lättskötta vedartade växterna börjar spira. Fjärde och sista fasen är pyttesmå stenpartiväxter, dit har jag ännu inte kommit.

Jag befinner mig alltså i fas 3 och när jag inte beundrar min lilla kameliablomma roar jag mig med att titta på alla nya blad. 

  

Rödbladig ormhassel 'Red Majestic'
 


Hängkaragan


Gaffelolvon, viburnum furcatum

 

Rödbladig smällspirea 'Summer Wine'



Cornus controversa variegata

  

Euonymus alatus, vingbenved

 


Acer palmatum 'Atropurpureum'


Spiraea japonica 'Magic carpet'

 

Sabucus nigra 'Black Tower'


Rh. Petaphyllum är lövfällande, dvs en azalea.


Acer shirasawanum  'Aureum', solfjäderlönn
  

Fagus sylvatica 'Purpurea Nana', rödbladig dvärgbok


Actinidia kolomikta

 

Flikbladig röd dvärgbok

 


Acer campestre 'Carnival'


De allra allra finaste bladen, ginko bolubas,  cornus canadensis (judasträd) och gulbladiga robinias och gleditsias har inte slagit ut ännu. 

Äldre inlägg

Nyare inlägg