Om

 

Jag vill dra mig till minnes statistik i gamla skolböcker om att endast 4% av världens befolkning äger en bit av jordens yta. Jag tillhör sedan 13 år den lyckligt lottade lilla skaran och tänker ofta på att denna häpnadsväckande fördelning påkallar ett stort ansvar. Hur regerar jag bäst i mitt rike? Jag söker svar med ett stort intresse för växter och utomhusmiljöer och ett litet hopp om att inspirera andra trädgårdsägare. Trädgården ligger i Göteborg och har ambitionen att vara tilltalande året runt. Öppen för besökare efter överenskommelse. Välkommen!

  


Samlingsplats för trädgårdsbloggar

Deltar i Tusen Trädgårdar

Www.trädgårdsriket.se



 

Klicka på bilden/texten så kommer du till ett inlägg som beskriver det aktuella området

Entrésidan


Berget


Diagonallinjen 


Bladväxtrabatten


Hassellunden


Körsbärslunden


Björkarna


Skogskanten


Stora perennrabatten


Alunrotrabatten


Dagliljerondellen


Altanen i söder


Röda rummet

Presentation

Senaste inlägg

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Börja blogga på 2 minuter.
Allt är på svenska.
Börja blogga här!

Visar inlägg från november 2014

Tillbaka till bloggens startsida

Brandgul

Brandgul

Färgäventyret fortsätter. Veckans uppdrag får mig att tänka på dagliljor, särskilt den som heter brandgul daglilja. Den finns förvildad i naturen runtomkring där jag bor och har funnits även i min dagliljerondell.


 

Tyvärr har den drabbats av en parasit, små maskar som äter upp knopparna inifrån, så jag har nu grävt upp mitt bestånd. Synd, för det är en tidig och blomvillig daglilja med långa, stabila, stiliga stjälkar. 


 

'Mauna Loa'


'Frans Hals'


Jag experimenterar med liljor, jag tycker att många av dem är pålitliga. Tyvärr är även liljebaggarna är det. Den här sorten heter Barcelona och växer under en mörkbladig smällspirea.

 

Tigerlilja är en av mina favoriter. Den klarar skuggiga växtplatser och det är något som inte många andra orangeblommande  växter gör. 

 

Kungsliljan 'African Qween' har hamnat hos mig av misstag.

 

Olika sorter av Helenium rör sig på den orangeröda färgskalan


och har en mörkbladig granne.

  

En eldig zinnia ur mammas bestånd.

  

Den här dahlian vet jag faktiskt inte namnet på

 

Gillenias höstfärg blir eldigt rödgul i oktober

 


Det är, som vanligt, variationen mellan olika färger som gör höstträdgården intressant. Det lila trädet till vänster är gaffelolvon.

 


Eldtorn, som tyvärr inte växer hos mig utan i en plantering i stan. Pyracantha 'Golden Charmer' . Vill ha. 


Fler brandgula bilder finns hos Charlotta.


Inför första advent

Jag är inte så pyntig av mig. Jag har fullt upp med att hålla ett hus och 1500 kvm runtomkring i ordning och jag har lite svårt att satsa dyrbar tid på pynt innan jag är nöjd med grundordningen. Och det är jag aldrig. 

Solen försökte förtvivlat få oss här nere på bättre humör i morse men nådde knappt marken innan molnen tornade upp sig.  Jag gick en snabb runda för att dokumentera trädgården så här i slutet a november. Det blev inga överdådiga bilder men en stark känsla av trädgårdslycka infann sig. Jag behöver inte vara utan trägård i vinter.


Utsikten från allrummet på övervåningen

 

Rhododendron, vintergrönt gräs och en liten mörkbladig fläder som ännu inte har tappat sina blad.

 

Ljung och barrväxter

 


 



 


Hjorttunga

 


Brunnäva 

  


Skuggrönan är man inte så glad i på sommaren, men så här års är det tacksamt med grönska

  


Alunrot



Saffransbullarna måste bli klara innan barnen kommer hem från skolan..... Jag har lovat dem adventsfika


Flera adventsförberedelser finns hos Helena.

 




Avslut på trädgårdsåret 2014

Puh. Det är först nu, i slutet av november jag börjar bli klar med alla vinterförberedelser. I helgen blev de sista dahliorna uppgrävda och soffdynorna tvättade. I grevens tid, misstänker jag. 

Jag brukar starta avvecklingen sent, jag tillhör inte dem så ropar höst efter semestern i augusti. Jag gör i princip ingenting förrän i mitten av oktober när löven börjar ramla av på allvar. 


Backen är snarare gul än grön ett tag på hösten. Det är bara kratta, kratta, kratta.


Björkarna tar god tid på sig av bli av med sina blad, så kratta får jag göra i minst en månads tid för hålla rabatter och gräsmatta synliga. Annars är det ingen vits med mina ambitioner att ha en höstfin och vintergrön trädgård. 

  

Björklöven kan fullständigt begrava de små barrväxterna, så det gäller att hålla någorlunda lövfritt.


Ungefär samtidigt, runt den 10:e oktober är det trädrea på min plantskola. Där förköper jag mig varje år, oftast med panikartade åtgärder som följd. Jag "passar på" att handla och struntar i stundens hetta fullständigt i att jag inte har förberett någon planteringsplats. Min förkärlek för zonknäckare ger inte utrymme för chansningen att låta plantorna övervintra i kruka, allt måste ner i backen så fort som möjligt. 

 

Några av årets nyinköp

Och plantering förutsätter att jag först erövrar en bit mark från naturen, gräver bort blåbärsris, ogräs och diverse rötter. I vissa fall är rötterna mer eller mindre förmultnade efter träd som hade fällts innan vi flyttade hit och då går det någorlunda fort. Men ibland måste jag kapa levande träds rötter och då är det tungt. 

  

Den stora björken i höger hörn fälldes för 6-7 år sedan, så här fortskrider grävandet någorlunda

Allt som oftast "råkar" befintliga växter bli involverade och flyttkarusellen är ett faktum. Men nu är alla årets 7 nykomlingar fått sina hem, bortsett från glasbärsbusken som är så fin med sina lila bär att den får husera vid tvättstugeingången i kruka.


Nu utan löv, men fortfarande en uppiggande syn 


Att plocka in trädgårdsmöbler faller på min mans lott och han är klar. De flesta trädgårdsdekorationer, växtstöd och solcellslampor är insamlade, men så ska de rengöras också. 

Så jag är inte helt klar ännu. Kannorna, med sina bamsenötter står kvar i sina krukor, de för frysa ner först, innan jag tar in dem. De flesta pelargonior är också kvar  ute.  Jag hade lite löss på dem i somras, så på grund av smittorisken tvekar jag att ta in dem i garaget där fuchsiorna ska stå längre fram. För fuchsiorna, ja, de ska också vara ute så länge det bara går, det mår de bäst utav. 

 

Fuchsiornas storhetstid är nu. Inte så adventigt, kanske, men jag tycker det skönt att slippa pynta med massa slit-och-släng-växter. 

 

Favoriten 

 

Här med vårens gyllenlack som fick en nytändning 


Vid sidan om alla måsten vill jag också hinna med förbättringar inför trädgårdsåret 2015. Det funderar jag mycket på och det är mycket roligare än att knyta ihop säcken efter år 2014. Till detta återkommer jag längre fram. 

Vad har ni för framtidsvisioner? 

Cerise

Cerise

Charlotta önskar sig cerise inslag den här veckan. 

Enligt Wikipedia är Cerise är en intensivt rödviolett färg. Hm. Jag som trodde att det var stark rosa. Det som skulle bli busenkelt är helt plötsligt jättesvårt, jag är ju osäker på vilken färg vi pratar om. Namnet kommer från det franska ordet för körsbär så det borde vara åt det rödare hållet. Hm.

Om det ska bli något inlägg får cerise ändå förbli den stark rosa nyans som jag alltid trott. Utan tvekan en favoritfärg i trädgården för många, även för mig. 

Cerise  är en viktig och vanligt förekommande färg i våra trädgårdar. Bland våra käraste trädgårdsväxter så som tulpaner, pioner, rhododendron, dahlior, och pelargonior, för att nämna några, finns det gott om representanter. 


Söta lilla bergenian som jag inte har namn på. Den har betydligt mindre blad och fler blommor än de vanligaste sorterna.
 


Löjtnantshjärtan är väl ändå cerise?



Rhododendron orbiculare blommade för första gången i år. Hängande klockor och runda blad.

 

En självsådd digitalis

  

Clematis 'Ville de Lyon'


Dahlia 'Excentrique'. En sort med mörka blad och halvfyllda blommor som jag faktiskt kommer att behålla trots en pågående avveckling av mitt dahliabestånd. 

  

Samma här. Dahlia 'Claudette'

 

Osäker på namnet. Blue Record?

 

Dahlia  'Purpinka'. Liten men blomvillig. Blommar tidigt.


Dahlian 'Mambo'  kanske mer rosa än cerise, men ursnygg åndå. Har tyvärr väldigt veka stjälkar.


Men zinnior är stabila

 

Bland fuchsiorna finns många cerise godingar 

 


Phlox 'Pink Flame'. 


Cerise blad är lite ovanligt

Som lycklig innehavare av rådjursnät satte jag massa tulpaner i olika rosa nyanser i år, hoppas det ger utdelning. Tulpaner blommar i regel samtidigt med rhododendron,  som är ju oftast rosa och styrde mina val. Vi får se hur det går med färgmatchningen. 

Andras cerise favoriter finns samlade hos Charlotta.

Det bästa med november

Jag har noterat att de flesta har mycket svårt för mörkret i november. 

Eftersom jag ogillar kyla mer än mörker är det inte november som är min "hatmånad" utan januari och februari. Novemberdagarna är visserligen korta, men ofta milda hos oss på västkusten och tjäle kan jag inte minnas att vi har varit med om så här års överhuvudtaget. Det innebär att jag lätt kan finna fördelar med november. Man slipper sommarens heliga "slappa och njuta", det är ok att  trädgårdera hela dagen, man fryser ju annars också. 

Vinterförberedelserna tar en stor del av tiden i november, men jag försöker också hinna med att gräva och anlägga nya planteringar. Under övriga delen av året finns inte tid för det och jag vill dessutom helst inte ha stora åtaganden och uppgrävda områden på sommarhalvåret.  Så här års upplever jag röran inte lika störande. 

Mitt ena projekt är nu så gott som färdigt och det är tänkt att bli en surjordsrabatt med lundväxter vid skogskanten. Jag har bävat för att ge mig på det här området tidigare pga alla tjocka, mer eller mindre synliga tall- och björkrötter och den hårt packade jorden, men när jag väl började gräva gick arbetet över förväntan. 

 

Grässvålen är borta men alla trädrötter ligger kvar under ytan


 
En ung björk blev fälld på denna plats

En  bit av roten på ytan efter några timmars slit

Här har "legoklossarna" kommit  på plats. 

 

Berget sluttar lite inåt så planteringsdjupet blir ca 40-50 cm. Från berget rinner en del vatten och den befintliga jorden är porös och fuktighetshållande. Jag gjorde en viss jordförbättring genom att tömma mina dahliakrukor i bäddarna

 

Terassen uppifrån. Jag tror mycket på fördelarna med att bygga bort sluttningar med terasser, det är en investering som betalar sig på sikt genom lättare underhåll och välmående växter. En sluttning begränsar växtvalet till några enstaka växter och så vill jag inte ha det. Nu kan jag planera för härliga lundväxter från Larz Danielssons sortiment, t ex. 


Sedan är det inte fel att ha vackra växter även i november. 

 

Flera blommor på samma gång har klockrankan inte haft hela sommaren


Fuchsiorna är nog det allra bästa i växtväg med november. Obegripligt att mörkret inte bekommer dem ett dugg. Bilderna är tagna förra helgen. 


Frost har vi ännu inte haft så hortensian och glansbärsbusken lyser upp allt det grå. 

   


Det mest färgglada hörnet just nu



Det är det här området som kommer att utökas med med den nya terassen, som ligger höger om rhododendronbollen längst ner i höger hörn.



Den gångna helgens vyer

 


Lite vintergrönt


Att gå in i ett varmt hus efter väl utfört arbete i en fuktig och blåsig trädgård, göra sig i ordning och krypa ner på soffan med sin IPad är också en favoritupplevelse så här års. För då kommer det bästa, en bloggrunda. 

 

Klicka på bilden och följ med



Vitkantad

Temat för Charlottas länksamling är "Vitkantad" i veckan och det tror jag kan vara mycket intressant för oss som gärna upptäcker nya, lite udda men odlingsvärda växter. 


Den här vitrandiga dagliljan har aldrig blommat men lyser upp rabatten effektfullt ändå. 


Vitkantad var lilla vildpelargonen när jag fick den av Anja Hill i samband med hennes besök i somras.


Ilex x altaclerensis 'Golden King':s kant är kanske lite mer åt det cremvita hållet

  


Jag tror aldrig att jag får se någon blomning när jag sätter tulpanlökar (pga rådjursrisken) så jag brukar inte spara etiketterna. Det ångrar jag nu. Den här kompositionen av låga och höga tulpaner i samma färg är skapad av min man!


En liten botanisk tulpan



Acer campestre 'Carneval' är ett mycket förtjusande litet träd som hittills har överraskat med sin tuffhet både vad gäller vinterkyla och stark sommarsol. 



Helhetsintrycket blir helvitt och består hela säsongen. Större träds skyddande skugga är att föredra för att undvika brända blad, för säkerhets skull. 


En höstblek  Weigela florida 'Monet'. En anspråkslös låg buske. 

 

Min unga Cornus controversa 'Variegata' har fått flera grenar avbrutna av Bambi så det klassiska horisontella grenverket är svårt att upptäcka. 

 


Hosta 'Francee'


Sinnebilden av vitkantad, Hosta 'Patriot'

 

Många fler vitkantade bilder finns hos Charlotta. Eftersom jag främst associerar till blad, hoppas jag att jag får se några vitkantade blommor.

Trädgårdslycka

Oemotståndligt tema så här efter en fantastisk säsong! 

Många olika sorters trädgårdslycka har jag upplevt under året. När jag är trött, ledsen eller uppgiven tar jag ofta en titt i mitt fotoarkiv, tittar på mina bilder och drömmer mig bort. Bästa humörutjämnaren för mig. 


Här kommer några bilder som väcker starka lyckokänslor hos mig.
 


En alldeles egensådd klockranka som har blommat snällt, om än inte rikligt, sedan juli. Tack, varma sommaren!

 

Älskade röda rummet har varit fullproppat av blommor i starka, varma färger. Att se mina barn tillbringa långa stunder i den miljön lindrar ångesten över all den tid som jag lägger på trädgården.

 

Välmående pelargonior på altanen är lycka för mig.

 


Jag har en uttalad prydnadsträdgård, vilket gör glädjen över allt ätbart bara ännu större. 

 


Snygga dahlian 'Mambo' stödjer sig på ulmus hollandica 'Jacqueline Hillier'.

 


Direktsådda zinnior från Lidl blev en succé.

 


Vintergröna växter bidrar till att lyckan håller i sig.



Alunrotrabatten är en pålitlig lyckokänsla också.

 


Och bladväxtrabatten har äntligen växt till den låga gröna matta om jag hade föreställt mig.

 

Om andra trädgårdsfantaster lyckokänslor kan du läsa hos Helena


Höstens glädjeämnen

Vi har fortfarande mycket milt, om än grått väder i Göteborg och jag gör mitt bästa för att ta vara på det. Jag håller bl a på att anlägga ett lundparti på berget med hjälp av torvblock. Det är ett ett mycket tungt arbete pga alla rötter som ska grävas bort, så när jag behöver sträcka på ryggen, krattar jag löv som omväxling och vila. Det är lite mot alla trädgårdsrekommendationer (och antagligen även mot alla hälsorekommendationer) men för egen del tycker jag att det lönar sig att städa lite i trädgården på hösten. 

Min främsta motivation är att vinna tid till roligare moment på våren. Jag klipper ner en del perenner och samlar ihop lövtäcket på gräsmattan, kanske spar lite till den sista klippningen. I rabatterna tar jag inte bort allt, men ser till att jorden under lövtäcket kan andas. Dödar en och annan snigel som kommer i min väg, rycker upp lite ogräs och som igår, hittar blommande julros och primula under löven alldeles utanför tvättstugan.

 

 

Jag blev förvånad över hur långt de har kommit utan att jag hade märkt något. Vare sig små eller blygsamma är de.

 

En mycket livskraftig primula som jag fått av en trädgårdsvän

 


I massor. Hon använder dessa som kantväxt, vilket jag också hoppas kunna göra längre fram


En blek historia, men ändå.

Så trädgårdslivet behöver inte vara bara slit och drömmar så här års heller. 

Ett annat glädjeämne är växtbyten med blogvännerna. Förra helgen blev jag med en liten hosta, en iris och ett gräs tack vore generösa Carina (4 seasons by Carna) och i veckan kom ett paket på posten från Charlotta  (Charlottas trädgård).


Med ett följebrev om plantans ursprung och egenskaper. 

En perenn chrysanthemum med massor av liv i sig

 

En planta med rötter från 70-talet förpliktigar. Sen höstplantering är tyvärr inte optimalt, läste jag på nätet, men den är van vid nordligare breddgrader än vår. Den ska också täckas noga och så hoppas jag av en repris av förra vintern. 

Mossgrönt

Mossgrön är en färg som man slipper fundera på och vara oenig om. Däremot kan jag känna mig osäker på de olika mossarterna och har dålig koll på deras namn. De kan se rätt så olika ut och kan inta olika gröna nyanser.

Jag hade kunnat ta bilder på stora tjusiga mossmattor i vår skog men valde att endast fota i trädgården. På några av våra klippor och på gamla torvblock trivs mossan fantastiskt. Tyvärr hackas de sönder av insektshungriga fåglar ibland och det tar lång tid innan mossan växer tillbaka.


   


Samma matta  för en vecka sedan när lönnen och kornellen fortfarande hade blad. 


Mossa på torvblock


 
och i bergspricka.


Här har fåglarna varit framme.

 

Ibland dyker det upp inspirationsbilder på mossträdgårdar i trädgårdstidningar och då suckar jag längtansfullt vid åsynen av det ouppnåeliga. Det här är min egna bild på en inhängnad park i London.


Flera tolkningar av mossgrönt finns hos Charlotta.

Längtan efter ljuset

Veckans uppdrag på Blommig fredag får mig att tänka på vårt husköp för drygt tio år sedan. 

Vårt villaområde ligger i en dalgång som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Husen klättrar på berg på var sin sida av dalen. Ena sidan badar i ljus på morgon, den andra på kvällen. Gissa vilken sida som är populär. Huspriserna på vår morgonsoliga sida ligger ca 10 % lägre än kvällsolsidan. Och det är den skillnaden vi har att tacka för att vi hade råd att köpa huset på "skuggsidan". Ett hus målat i mörkbrunt dessutom, delvis omgivet av tallskog. Våra soltokiga svenska släktingar tyckte inte vi var kloka medan jag helt oförstående inför deras kommentarer och var nöjd och lycklig. 

Jag har alltid varit morgonpigg och upplever solljuset på morgonen som en energikick och kvällsolen som enerverande. Jag skulle självklart inte täcka nej till kvällssol, men man kan inte få allt och vi fick ändå väldigt mycket,  tycker jag. En spännande tomt med blåbär och kantareller samt allmänning i tre vädersträck. Allt detta mitt i stan, åtminstone med göteborgskt mått mätt väldigt centralt. Jag kan bara konstatera att det är en himla tur att vi är olika, tycker om olika saker och agerar olika.

Berget råder vi inte över men många olika åtgärder har vidtagits för att lätta upp intrycket kring och släppa in ljuset tomten. Senast tog grannen bort en stor gran som har skuggat den östliga delen av vår tomt vintertid. Jag har inte haft ont av det trädet,  ännu mindre min skuggrabatt  under tallen, men jag förstår och respekterar mina grannars resonemang fullt ut. En stor ensam tall på en klippa nära huset en ingen hit.

 

En tidig morgon för en dryg vecka sedan hände detta


Med facit i hand tycker jag faktiskt att vi har fått en renare utsikt över dalen och träd finns det fortfarande gott om runtomkring. Och ljusare har det definitivt blivit. 
 

Så här har utsikten blivit utan tallen


Veckans uppdrag känns också lite som en fotoutmaning. Inte min starka sida, men jag har övat lite under den gångna säsongen.

 

Tallarna i bakgrunden på denna bild står kvar. Här kontrasterar de ljuset som judasträdet och robinian fångar. Men det här är historia. Nästan alla lövfällande träd har nu tappat sina blad i min trädgård.

Jag förmodar en anstormning av konstnärliga inlägg hos Helena som alla handlar om våra kroppars längtan efter ljus. 

 



Äldre inlägg