Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Om

 

Jag vill dra mig till minnes statistik i gamla skolböcker om att endast 4% av världens befolkning äger en bit av jordens yta. Jag tillhör sedan 13 år den lyckligt lottade lilla skaran och tänker ofta på att denna häpnadsväckande fördelning påkallar ett stort ansvar. Hur regerar jag bäst i mitt rike? Jag söker svar med ett stort intresse för växter och utomhusmiljöer och ett litet hopp om att inspirera andra trädgårdsägare. Trädgården ligger i Göteborg och har ambitionen att vara tilltalande året runt. Öppen för besökare efter överenskommelse. Välkommen!

  


Samlingsplats för trädgårdsbloggar

Deltar i Tusen Trädgårdar

Www.trädgårdsriket.se



 

Klicka på bilden/texten så kommer du till ett inlägg som beskriver det aktuella området

Entrésidan


Berget


Diagonallinjen 


Bladväxtrabatten


Hassellunden


Körsbärslunden


Björkarna


Skogskanten


Stora perennrabatten


Alunrotrabatten


Dagliljerondellen


Altanen i söder


Röda rummet

Presentation



Senaste inlägg

Visar inlägg från mars 2015

Tillbaka till bloggens startsida

Nytt kapitetel på platån

Efter att ha avyttrat de flesta av mina dahliaknölar i höstas ska jag denna säsong satsa en del på bär- och grönsaksodling. Trender passerar mig inte obemärkt förbi, ser ni.

Valet av plats var självklart, även om solförhållandena inte är helt optimala. 

Jag har tyvärr inga bilder från den tid platån var grön och frodig, så det blir bara bruna bilder idag. 


Så såg det ut 2013 då jag kom halvvägs med omvandlingen och planterade tre amerikanska blåbärsbuskar vid bergväggen. 


Den stora björken som efterlämnade en stubbe och sina enorma rötter fällde vi för 10 år sedan i rädsla för att den skulle blåsa omkull. På grund av sin placering i norr skuggade inte björken någon del av vår tomt däremot förändrades omgivningens vattenförsörjning efter fällningen och det märktes. Undervegetationen exploderade och vildkaprifol, olika sorters ormbunkar och inte minst blåbär stormtrivdes i den forna björkens fuktiga mylla. 

Det är svårt att tro det, men det är här jag brukade sitta på en pall och plocka sisådär 10 liter blåbär på somrarna, vila hjärnan, sortera tankarna och gå ner i varv med hjälp av det monotona, enkla arbetet. 

Det är slut med det, blåbärsriset dog våren 2013 och ormbunkarna tog fullständigt över. Blåbärens återhämtning, som jag hoppades på, uteblev. Mina framtida planer för platsen kommer inte att medge någon avstressande aktivitet. Grönsaker är arbetskrävande, det vet jag med mig sedan barndomen. Hjälp! 


Trappan i höger hörn skallrar om att vi är en bit upp på berget. 

 


Jag har ägnat de två senaste vintrarna åt att springa upp och ner på den där trappan och göra platån odlingsbar. Jag grävde bort rötter och stenar, kånkade hem massor med torvblock,  gjort upphöjda rabatter, fyllde på med jord och trampade ut gångar. 


Här ser man att platån ligger i nivå med husets övervåning

 

Avlång och endast 4-5 m bred terass med stup till vänster. 

 


Nedanför finns ännu mer berg och klippor


På en annan bergplatå, som ligger i anslutning till den förra, har jag sedan tidigare jordgubbsodling, som börjar bli trött och behöver föryngras och flyttas till de nya bäddarna.



I helgen inhandlades några nya invånare. Två amerikanska blåbär (Duke, som är vanligast i kommersiell odling och Polaris), en röda vinbär (Rosetta) och en svarta vinbär (Storklas, eftersom jag redan har Titania och Öjebyn). 

 


Amerikanska blåbär är en ny bekantskap för mig som haft i sort sett obegränsad tillgång till skogsblåbär i 10 år. Nu har jag fem buskar, olika namsorter. 

Det kommer att smaka gott i sommar. 

Överraskning

Temat för veckans Blommig fredag är överraskning. 

Trädgård är tuktad natur där det mesta som sker är planerat och kontrollerat.  

"Överraskningar" av typen ohyra och andra odjur dyker upp hela tiden så det blir en del av vardagen. 

Frösådder i rabatterna vänjer man sig också efter några år. 

Många sorter rensar jag bort direkt, digitalis, stjärnflocka och daggkåpa har jag tillräckligt av ändå.  Idegranbarn  brukar jag kruka upp och börjar forma direkt, helst till en uppstamad boll. Ljung flyttar jag till torvblock, eftersom jag vill få torvblocken att grönska. Lite ovanligare växter, som indiskt fotblad brukar mina trädgårdsamatörkompisar få gräva upp under moderplantan och ta med sig hem. 

Aklejor spar jag för eget bruk i hopp om att få fram lite udda varianter. När fröplantan finns på illa vald plats, sätter jag den i kruka för att ge den bättre förutsättningar. Aklejor är mycket härdiga och klarar vintern utan problem även i kruka. Hur lättförökade de än verkar vara har jag ändå svårt att skaffa nya sorter genom medveten förökning, köpta frön gror inte när jag sår under organiserade former. 

Mina vuxna plantor blommar i många olika färger och i fantasirika former men jag suktar efter fler. Jag önskar mig limefärgade och rosa aklejor i år. 

Aklejor är de mest underhållande blommorna som finns , särskilt satt i relation till deras krav på tillvaron. 

Att aklejor korsar sig med varandra och dyker upp lite här och där i trädgården är knappast någon nyhet för någon. 

Ändå stod jag mållös på en svårtillgänglig plats i trädgården förra sommaren. Mitt i stjärnmagnolians krona upptäckte jag färger som inte hörde hemma där. Stora blommor i gnälla färger prydde magnolian,  bladen täcktes helt av magnolians så jag förstod till en början ingenting. Först när jag gick nära insåg jag att det var en fullvuxen akleja som jag helt har missat under sin uppväxt. En kraftig och mycket välmående planta sköt upp sina blommor ovanför den flerstammiga magnolians kompakta bladverk. 


Kanske inte den mest finstämda aklejan jag har sett, men oj så lycklig jag blev när jag upptäckte den. 

 

 




Överraskningar av det här slaget är undebara. Växter som sprider sig spontant och slår sig ner på självvalda platser blir alltid rätt. Naturens alldeles egna design är ofelbar.

Jag skulle gissa att många inlägg till helgens tema på Blommig Fredag handlar om oväntat lyckliga odlingsresultat. Vi kikar.



Vårflor

Jag har genom snålat mycket med vårblommande lökväxter, vilket enbart berott på att vår skogsnära trädgård har varit populärt utflyktsmål för Ruddalens rådjursbestånd.

Varje år fick jag se lökarna sticka upp och bli uppätna. Färgprakt fick man glömma. 

Och traumat är ju inte över när man konstaterar skadorna. Varje gång man passerar de avhuggna växterna, under en lång tid, fram till att perennerna täcker över, blir man besviken, ledsen och arg. Nej, då var det bättre att avstå. 

Men i somras fick jag nog och efter en ohygglig attack mot några små vedartade rariteter satte vi upp nät mellan skogen och trädgården. Rådjuren kan fortfarande komma in, och det gjorde de också i vintras, åt bl a upp en massa heuchera, men krokusarna och våririsen har klarat sig hittills. Rekord!


Nu går vårstädningen på räls, 

 
då det finns små humörhöjare lita varstans.




Snöklockorna blommar med dubbla blommor på flera stjälkar. Den ensamma gula krokusen som gömmer sig i denna förträffliga blå - vit kombination  (läs: slumpen) ska jag försöka peta bort tills nästa år.

Favoriten är de vita krokusarna under björkarna.

 

Iris reticulata har jag nu på flera ställen

 




och tydligen även  flera namsorter, vilket  jag har dåligt koll på, tyvärr.

 
En fådd primula som blommar helt oberörd av  skuggan bakom buxbomshäcken.

Eldprovet för inhängningen blir dock tulpansäsongen. Jag planterade hundratals lökar i höstas och nu är de på väg att visa sig. Det nästan så att jag får ont i magen. 

Den som lever får se.

Min största trädgårdsdröm

Jag lever redan i min största trädgårdsdröm. På den plats jag allra helst vill vara. 

Jag kan inte med ord beskriva hur tacksam jag är för att få vara delägare till denna lilla bit av jordens yta, som är så spännande och som har en sådan potential. Berget, skogen, blåbärsbacken och björkarna skapar känslan av att vara omfamnad av naturen mitt i storstaden. Jag värderar tryggheten högt, men minst lika mycket uppskattar jag att ha en alldeles egen arena för aktiviteter, motion och inte minst kreativitet. Jag längtar aldrig bort, det är här jag vill vara. 


 

Björkarna är hjärtat av trädgården


Mina starka känslor för den här jordplätten styr mitt liv till en grad som kommer att bli problematisk i framtiden, den dagen jag måste lämna, det förstår t o m jag. Jag försöker distansera mig, dagligdags, tänka att det inte är trädgården utan familjen och framför allt barnen som är viktigast. Och självklart är det så. Men att utplåna mig själv hjälper inte dem, åtminstone inte ännu.


Att avbryta ett intensivt arbetspass och fika med familjen vid detta bord en solig lördageftermiddag är höjden på tillvaron för mig. 


Jag skulle inte ha ekonomiska förutsättningar att bo här utan min man, men jag har haft friheten att forma trädgården helt efter eget huvud. Jag betraktar den som min egna skapelse, som jag själv har åstadkommit och som är uttryck för just min personlighet och drömmar. 

Alla växter på denna bild kan jag rekommendera. Det gulbladiga hakonegräset, den mörka, flikbladiga flädern, den blommande hostan,  'Harry von Tier' i förgrunden och den orange solbruden i bakgrunden. Lättodlade, friska växter. 

 

Från hammocken har vi utsikt över hela trädgården och kan fundera över vad som behöver göras. 


Om jag ändå ska peka på två konkreta drömmar som jag bär på sedan många år är det två kostsamma byggprojekt de handlar om. Förverkligandet är inget kvick fix, det behövs resurser i form av pengar, tid och sinnesro för planering. Jag är inte säker på att drömmarna någonsin går i uppfyllelse, men drömmar är en drivkraft som man måste ha. 

Min längtan efter att förlänga säsongen med någon sorts växthus/orangeri/inglasad uteplats ventilerar jag här på bloggen ibland. Jag är numera ganska säker på att det är ett fristående hus jag vill ha och inte tillbyggnad av huset. 

 

Den här uteplatsen, som är delvis under tak, vill man inte offra, dessutom skulle det bli mörkare inne i huset om vi glasade in


Mitt drömhus ska istället stå på den här platsen:
  

Den enda större sammanhängande gräsmattan som finns kvar hoppas jag ska rymma ett kombinerat växthus/friggebod framtiden. 


Från övervåningen är det lätt att planera och fundera på hur man vill ha det.

Drömmen handlar egentligen inte så mycket om att bredda odlingsmöjligheterna, det är utevistelsen som är kärnan. Jag fantasierar om en säng, där jag kan ta tupplur, kanske övernatta ibland eller bara gosa bland färgglada kuddar en regnig sommardag. 

Den andra drömmen är en badtunna på en av våra bergsplatåer med utsikt och allt......

Ojojoj, nu är det dags att sluta drömma och titta på vad som rör sig i andras huvuden.


Klicka på bilden för kunna göra det.

Före och efter

Jösses, så mycket det finns att göra i trädgården så här års! Och jag är inte något vidare strukturerad heller utan vid val av syssla styrs jag en del av solen. Jag vill jobba där det är soligt, så jag yrar omkring och har halvfärdiga projekt lite överallt. 

Det som blev gjort i helgen i alla fall är beskärningen av mina kära hortensior. Det är ingen big deal, det är bara att klippa. Blomning på årsved och fjolårsved orkar jag inte bry mig om, jag tycker de blommar snällt oavsett hur jag gör. I vart fall paniculatahybriderna. Macrophyllahybriderna kan frysa tillbaka och då är det lättare att veta vad man ska göra, men även efter en mild vinter klipper jag rejält, tänker mer på formen än på blomningen. Trots det brukar jag inte vara helt utan blomning något år. 

Hortensia odlar man i första hand för dess blomning, naturligtvis, och det som ger växten en extra dimension är dess vintersiluett. Ytterligare ett plus är att det är busenkelt att torka blommorna om man är sugen på att dekorera inne. En torkad macrophylla-blomma (trädgårdshortensia) behåller färgen i flera år. 

 

En paniculata-sort före beskärningen igår. Tilltufsad så klart så här i mitten av mars, men man kan ändå ana hur den såg ut tidigare under vintern.


Efter gårdagens frisering

Jag har skrivit om hortensior tidigare och mer att läsa finns här.

Vid sidan om mitt plockande och fixande stod min man för gårdagens viktigaste trädgårdshändelse: han satte ihop mitt nya odlingsskåp från Ikea.  

Behovet av växtskåp bottnar i att jag stillar min hunger efter trädgården i januari - februari med frösådd. En farlig passion som genererar oförsvarliga kostnader, t ex för belysning och nu, växtskåp. För att nämna några exempel. Växthusdrömmen ska vi inte ens tala om.

Visserligen finns det ett "riktigt" odlingsskåp att köpa på Ikea sedan någon vecka tillbaka (Hindö), men jag valde ett vitrinskåp (Klingsbo) som ska alltså stå ute. Lite våghalsigt experiment, kan man tycka, men min tekniskt begåvade och hållbarhetstänkande man godkände planerna. 

före

  

Och efter. Hela 180 cm högt skåp. Mina frösådder kan ännu inte stå ute, så jag ställde några rejält tillbakaklippta fuchsior på hyllorna tills vidare. 


Till de nyttiga detaljerna hör att skåpet har ett väggfäste och att glasskivorna är lätta att lyfta bort, även taket, vid behov. Vi måste bara lösa att kunna ha dörren på glänt. 

Är man inne i växtskåpstankar kan det vara lönt att leta efter gamla vitrinskåp på Blocket. Det är så jag började, men hittade inget lämpligt i mitt område. 

Taggat med: 

,

2015 års projekt

Som jag skrev i mitt förra inlägg blir en av de viktigaste förändringarna för säsongen att jag breddar min "stora"  perennrabatt och ersätter den tidigare dikkanten med plåtkant. Den tyngsta delen av arbetet är gjort. Gräsvålen är bortgrävd, bortforslad och utlagd uppochnervänt här och där på berget, mest under björnbärsbuskarna. 

Under den gamla gräsmattan var jorden hårt packad, så jag var illa tvungen att gräva och luckra upp. Tyvärr strök några maskar med kuppen. 

Ibland kan man läsa i litteraturen att man inte ska gräva i alven, men hos mig är jordlagret endast  40-50 cm ner till berget, så jag gräver. Dessutom har min pappa alltid grävt sin lerjord, ett spaddjup varje vår, det var hemligheten bakom hans odlingsresultat, sa han, och det kan jag inte sluta tro på. 

 

Så här såg det ut igår. Det är underbart att slippa tjäle i backen så här tidigt på våren.

 

Stenar måste bort för att öka på jordlagret så mycket som möjligt.

 

Kanten Ever Edge är på plats. 

 
Jag la på ny jord och rabatten är nu klar för att plantera i! Bättre  proportioner mellan rabatt och gräsmatta och större odlingsytor blev resultatet.  Är mycket nöjd.


När jag ändå trampade runt i rabatten passade jag på att dela ett övervuxet japanskt gräs, säkert 4-5 meter i omfång förra sommaren. Hälften skulle bort. 

 

För maffig, helt enkelt.


Yxan åkte fram. Jag kapade och lyfte bort den vänstra halvan. Resten får ligga kvar och återhämta sig.

 

Den bortgrävda biten delades ytterligare

 

i hela fyra bitar.


De tidiga lökväxterna känns uppmuntrande mitt i anläggningsarbetet.


Jag varvar alltid tungt trädgårdsarbete med lustfyllt trädgårdsarbete, och det roligaste jag vet så här års är att plantera penséer.  

I år ska jag ha rosa - lila - vinröda penséer, storblommiga sådana.

 

Jag delar inte vurmen för småblommiga sorter, jag har liksom inte tid att ansa och plocka de vissna blommorna, som blir ju multi i antalet efter ett tag. 

 

Dessutom slutar de storblommiga att blomma med barndhandflatstora, sladdriga blommor när de kommer hem till mig. I näringsfattig jord på min mörka entrétrappa  får blommorna helt normal storlek. Jag tycker också att de storblommiga har ett mycket mer varierat utseende än de småblommiga. I vart fall är det lättare att se med mina tantögon.

Söndagen ska huvudsakligen ägnas åt mitt andra stora projekt, odlingsbäddarna på platån. 

En nykläckt femtioårings trädgårdsvardag

Stora delar av helgen ägnades åt mitt 50-årskalas, men i söndags drog jag på mig trädgårdskläderna och gav mig ut. Ja, min trädgårdsvardag utspelar sig nästan uteslutande på helgerna. 

Både trädgårdsmässan i Malmö och vårvärmen med sol och 15 grader missades i helgen, men våren hänger i luften. Vårkänslorna förstärks av att en del av  våra trädgårdsmöbler var vi tvungna att plocka ner från garagevinden  för att komma åt vårt gamla matbord och stolar som behövdes till kalaset. 

 






Snödroppar, snöklockor, våririsar och krokusar av olika slag blommar och Arnold så klart, som min nya trollhasseln heter. Ja, den heter Arnold Promise, förstås, men går under projektnamnet Arnold. 



Hamamellis x intermedia 'Arnold Promise' 

Tyvärr blåste det dock för mycket för att testa och lära känna nyfådda makroobjektivet. 

Jag har kommit långt med nerklippning av perennerna men de japanska gräsen är ett kapitel för sig. Jag blev klar med de två värsta (läs största) i alla fall, fast de behöver även delas och det kräver en kraftansamling utan dess like. Sockblommorna, sköldpaddsörten, floxen och lite smått och gott återstår att klippa innan jag kan lägga ut ny jord i rabatterna. Med ljungen väntar jag ett par veckor till. 

Och säsongens trädgårdsjord levererades idag! Vårens stora happening hos mig. Nu ligger 3 kubik ogräsfri, snigelfri, harpad jord från Brudbergets Jordprodukter på garaguppfarten. Hemligheten bakom min trädgård. 

Breddningen av stora perennrabatten är i sin avslutningsfas, jag håller på att gräva ner rabattkanten Ever Edge. Då backen är så stenig som den är får jag be om hjälp med att kapa några piggar för att få ner kanten i jämnhöjd med gräsmattan. 

 


 



Mindre gräsmatta och nya planteringsytor!

 

På veckans "att göra lista" står 

  • Spaning på Plantagen där jag nu har massor med presentkort att bränna (tack, alla vänner, det ska bli något som består)
  • Planera vad den extra bädden i perennrabatten ska fyllas med
  • Färdigställa de nya bäddarna på platån, där jag ska odla  bär och grönsaker
  • Så mera tomater, broccoli 
  • Omplantera övervintrande fuchsior
  • Förkultivera några noga utvalda dahliaknölar
  • Piffa entrétrappan, som inte hanns med förra veckan

Rosa

Rosa är temat för Blommig Fredag i veckan. Det  låter busenkelt att slänga ihop ett inlägg, rosa är ju vår mest älskade blomfärg, gissar jag. Svårigheten ligger i att begränsa sig.

När det gäller rosa föredrar jag de starka, mättade nyanserna.

Ett stort gäng digitalis, i närliggande rosa nyanser är nästintill det vackraste jag vet. 

 

Bilden är kanske inte så överväldigande, men minnena är det. Och det är inte bara försommarlängtan det handlar om. Digitalis är annorlunda. 


Längre fram på säsongen blir rosa lite gulare och varmare på många växter.

Dahlian 'Mambo' har sällskap av rosa trädgårdsmöbler och en rosa häck av kärleksört

 

Det är en av de mest fulländade dahliablommorna jag har odlat.

 

En annan favorit som vi dessutom snart får njuta av i verkligheten är julrosen. 


Den här skönheten är fångad i trädgårdsföreningen i Göteborg

 

Klocka på bilden för att se mer av rosa.

Undrar om det var internationella kvinnodagen som har inspirerat?

Nystart

Vintern i Göteborg har varit mild och jag har pysslat om trädgården lite smått hela tiden, men nu är det mars och då börjar min trädgårdssäsong på allvar. Väderprognosen  är på min sida, sedan får vi se om vädret också blir det.


Snödropparna har blommat länge

 

De första snöklockorna slog ut i helgen


Under den här säsongen har jag en ambition att använda bloggen i lite mer dokumenterande syfte. Tidigare skrev jag trädgårdsdagbok för hand, om väder och vind, vilka växter som är på gång men framförallt om vad jag ägnar mig åt, vad jag har hunnit med och vad som ska göras. Det hjälpte med att sortera tankarna och prioritera. Vid sidan om bloggen hinns nu inte med något dagboksskrivande men behovet är stort, inte minst så här i början av den roliga delen av året.


I helgen blev inte så mycket gjort. I lördags pga tidsbrist och i söndags pga snöoväder (snön la sig aldrig, som tur var). På söndagkvällen lugnande sig blåsten och snöandet lite och jag drog på mig arbetskläderna. Jorden var för blöt för att gräva så jag passade på att vårstäda min kärleksörthäck. 
 

Stjälkarna har lagt sig efter vinterns stormar.

 

Det är tacksamt med perenner som grönskar tidigt.


Efter. Nästa steg blir att fixa extra rådjursskydd, kärleksört är ju jättegott. Jag funderar på att lägga svart nät, men igår blåste det för mycket för att klippa till. 


Planerna inför de kommande dagarna är 

  1. köpa rabattkanten Ever Edge till en nyligen breddad rabatt 
  2. skaffa odlingsskåp till frösådderna
  3. beställa jord
  4. köpa penséer 

Entrén behöver piffas lite inför ett kalas i helgen



Avslutningsvis en bild på tulpansäsongens snyggaste sort hittills. En melerad dubbel variant med 2-3 blomma på varje stjälk. Man fick verkligen mycket för pengarna den här gången. 

Nu startar jag veckan, den första vårmånaden och trädgårdslivet!