Om

 

Jag vill dra mig till minnes statistik i gamla skolböcker om att endast 4% av världens befolkning äger en bit av jordens yta. Jag tillhör sedan 13 år den lyckligt lottade lilla skaran och tänker ofta på att denna häpnadsväckande fördelning påkallar ett stort ansvar. Hur regerar jag bäst i mitt rike? Jag söker svar med ett stort intresse för växter och utomhusmiljöer och ett litet hopp om att inspirera andra trädgårdsägare. Trädgården ligger i Göteborg och har ambitionen att vara tilltalande året runt. Öppen för besökare efter överenskommelse. Välkommen!

  


Samlingsplats för trädgårdsbloggar

Deltar i Tusen Trädgårdar

Www.trädgårdsriket.se



 

Klicka på bilden/texten så kommer du till ett inlägg som beskriver det aktuella området

Entrésidan


Berget


Diagonallinjen 


Bladväxtrabatten


Hassellunden


Körsbärslunden


Björkarna


Skogskanten


Stora perennrabatten


Alunrotrabatten


Dagliljerondellen


Altanen i söder


Röda rummet

Presentation

Senaste inlägg

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Börja blogga på 2 minuter.
Allt är på svenska.
Börja blogga här!

Visar inlägg från april 2016

Tillbaka till bloggens startsida

Drömmar om rosa

Rosa drömmar måste vara ett lätt uppdrag för alla Blommig fredag-anhängare. 

För egen del har jag mest gröna drömmar för tillfället, en stark längtan efter att all bar mark försvinner  och trädkronorna grönskar. Utan värme och sol går det väldigt långsamt  men en jämförelse med bilder tagna samma datum förra året visar faktiskt på obetydlig skillnad. Allting är nog i sin ordning här på Västkusten, även om det känns segt och försenat.

 

Dessa tulpaner har tappat all sin rosa strykning och uppträder som cremfärgade i år.


Rhododendron orbiculare har söta klockformade blommor och runda blad. 


Ljuvliga indigofera  'Pink Sensation' är  bara kala grenar just nu, utan för mina ögon synliga knoppar eller andra livstecken.

 

Weigela 'Magical Rainbow' har bra härdighet, här finns det ingen anledning till oro. Det är bara att vänta. 

 

Klematis Hagley hybrid har i år belönats med ett bättre stöd att klättra på 

 

Bamburör med spiral

 

Flikbladiga flädern är en underbar buske 

 

och stjärnflockan en underbar perenn

Om jag gillar rosa? 

 


Och jag lär inte vara ensam

Lästips på nätet

I mitt eviga googlande på spännande och för mig okända växter, just nu framför allt träd och buskar, hittade jag något så ovanligt som en nätpublikation av en välskriven liten bok om japanska träd och buskar. Författaren är Björn Aldén, Göteborgs Botaniska trädgårds tidigare intendent. 

Sammanhängande beskrivningar av ovanliga träd i svenska förhållanden i annat än försäljningssyfte uppskattar jag oerhört. Jag slukade boken och kommer alldeles säkert att återvända till den. 

Klicka här om du är nyfiken. 

 

Jag längtar otåligt efter att mina buskar och träd ska börja grönska. 

Taggat med: 

Dark forest 2016

Jag fastnade starkt för en av årets trender, "Dark Forest"  och har börjat inreda vår altan utanför vardagsrummet med inspiration från den. Rätt så olikt mig, jag brukar skoningslöst rata trädgårdstrender.  

Men inte denna. 


Så här vill ha det 2016, om vi ska tro Blomsterfrämjandet


De omåttligt populära engelskinspirerade, ljust romantiska trenderna har aldrig passat vårt mörka hus och minimalistisk stil  passar i inte min personlighet. 

Men stil vill man ju gärna ha, tack. Och Dark forest har jag lätt för att applicera. Jag slipper måla om huset t ex, bara en sån sak. Så lite roligt är det väl allt, måste jag erkänna

 

Lila och svart sammet ska det vara, bara så ni vet...
Så jag slog till direkt när jag hittade gardinpaneler på rea för 75 riksdaler. Kuddarna har jag faktisk haft sedan tidigare i yngsta sonens rum. (Han är måttligt road av mitt trendslaveri och vill ha sina kuddar tillbaka.)


Jag sprang också på billiga lila värmeljusbehållare i den "rätta färgen" i tygaffären. Men lila stearinljus till ljusstakarna hittar jag inte. Nä väl, de smälter ändå i solen....

 

Vårblomningen kunde jag till slut fixa i de rätta färgerna, med viss möda. Det blir nog värre när penséerna säckar ihop framåt midsommar. Har ingen aning vilka sommarblommor går att finna i mörklila nyanser. Kanske jag lyckas hålla ranunkeln vid liv. Tveksamt. 

 

I mitten syns en utav de första blommorna på svarta petunian, Rim Magenta. Jag får nog ta sticklingar och föröka den lite om det ska bli någon masseffekt så småningom. 

Jag har också funderingar på att göra en installation vid skogskanten, nu när jag ändå är granne med skogen. Det vore ett effektivt sätt att locka besökare till trädgårdens utkanter, tänker jag. Det förutsätter dock att jag kommer över ett trädgårdsbord billigt, vi slängde vårt slitna urgamla utematbord pga förvaringsbrist häromåret. Det hade nu passat perfekt. 

Om ni vill se flera tolkningar av ämnet, så hade Anja ett Dark forest-inlägg den 15 mars.

Årets första inköp

Fortsätter på temat inköpsresa och visar mina fynd idag.

Det blev lite av varje, mest vintergrönt. 

Det händer att min förkärlek för vintergröna växter vacklar lite när jag ser tjusiga alpin-, lund - och lökplanteringar på våren. Då blir jag osäker, pysslar jag verkligen med rätt saker?  

Men längre fram på säsongen när tjusiga trebladen vissnar ner och gulnande  aliumblad förfular rabatterna förbannar jag mig själv för att jag inte kunnat låta bli att peta ner lökarna i backen. Nä, då blir de stabila åretrunt-växterna favoriter igen. (Treblad kan man i och för sig aldrig ångra, möjligen vid insikt av dess förmåga att dränera kassan.)

Summa summarum är jag ständigt på jakt efter spännande växter med prydnadsvärde året om. Det är inte bara barrväxter det handlar om, förstås, det är ljung och rhododendron, det är träd och buskar, det är perenner och gräs. 

Här kommer årets direktimporterade nytillskott:

Långresta växter i tryggt förvar på hemmaplan

 

Hela 8 exemplar av en ny förälskelse, Stachys 'Hummelo', ljung, vintergröna ormbunken  Polystichum neolobatum'Himalaya'och Cypripedium 'Ulla Silkens', som ännu inte har vaknat ur sin vinterdvala. Så ingen regel utan undantag...

 

Ilex x meserveae 'Leander' med sina små vitkantiga blad och rosa blomknoppar. Den ska vara en hyfsad härdig ilex, förutsatt att den får slippa tidig vårsol .

 

Taxus baccata 'Semperaurea'

 

Och samma taxus efter frisering.

 

Taxus baccata 'Amersfoort' har för arten atypiskt korta barr. 

 

Rhododendron "Burletta" köptes förstås för bladens undersidas skull.

 

Vårljung, brunnea macrophylla 'Jack Frost' , som ska vara vara en del av underplanteringen till silverpäron och som kostade halva priset jämfört med min plantskolans priser. Rosa vårärt i mitten.

 

Daphne crearum x  arbuscula 

 

En utav de läckraste barrväxterna ever, enligt mig, abies koreana  'Icebreaker", andra försöket. Förra året  beställde jag den på posten, men den dog bara efter några veckor. Det är först nu jag förstår varför. Barrväxterna på inköpsstället, Hachmans plantskola är nyss uppgrävda från odlingar på friland. Det kapade  rotsystemet får inte utsättas för minsta torka de kommande månaderna. 

 


Så den fick vara en utav de första som planterades


Chephalotaxus harringtonia 'Fastigiata' som jag skrev om för någon vecka sedan här

 


Och sist men inte minst, en rostig liten stålblomma med flera användningsområden. Passar för mindre krukor och marschaller. Endast 225 riksdaler tyckte jag var överkomligt.


Helgens utmaning blir att hinna peta ner alla dessa 30-tals plantor i backen vid sidan om kakbak till fotbollscup och andra mer eller mindre trevliga måsten. 


Ja, vad ska man säga?

Hur ska jag börja berätta? Vad ska säga om mitt livs första trädgårdsresa utomlands? 

Förra helgen var jag på inköpsresa i Tyskland! På internationell växtmarknad! Specialistplantskola! Och bussen hade släp! 

Första stoppet vid Hachmanns plantskola 

 


Ett hav av rhododendron 



Och dagen därpå växtmarknad i Kiekeberg

 

Vi hängde på låset

   

Barrväxtavdelningen


Koncentration är a och ö i sammanhanget. Du måste fatta snabba beslut, hitta alla växter på din långa inköpslista, ha ögon för nyheter och  hålla dig till budget. Kondition, språkkunskaper och förmåga att tåla törst och hunger underlättar. Toalettbesök kommer inte på tal. 


Vackra omgivningar i skansenmiljö.  


Hela 39 andra personer med samma intresse, för att inte säga besatthet av växter och trädgårdsliv runtomkring mig i hela tre dagar.  Allt detta inramat av vacker natur i fräsch vårskrud som ligger uppskattningsvis 3 veckor före vår västkustnatur. 

 

En tät matta av vårljung i Hachmanns visningsträdgård.

 

Så här vacker kan en trädgård vara i mitten av april


Jag tror jag ska säga "Ett minne för livet"

Och att en bussresa är ett utmärkt tillfälle att lära känna andra trädgårdsmänniskor. Människor som man hört talas om men inte vågat tilltala på de tillfällen man såg ett skymt av dem och okända som man aldrig haft turen att springa på. Ofta livserfarna människor med mycket att förmedla inte enbart om växter utan också om livet. 

Hos Helena är det många bloggare som resonerar kring vad de ska och vill säga.

Hem, ljuva hem

Trädgården är föränderlig, den är en oändlig kedja av ögonblicksbilder där ingen dag är den andra lik. En rundpromenad efter tre dagars frånvaro mitt i april har påfallande likheter med upptäcksfärd i fjärran när det gäller inslag av överraskningar.

 Som det händer saker! 

Piggaste salixen kunde inte hålla sig längre i sitt soliga hörn på berget


 
Växt utan etikett den 14 april

 Den 18 april. Ni får hjälpa mig. 

Likväl är det en upplevelse att konstatera att älskade lilla bebisen (läs trädgården) har klarat sig utan mamsen i hela tre dagar. 

  


Snigelbevakningen kan starta. Klippstånds är favoriträtt. 



Gömd under löv var lunddockan förra veckan, men inte nu längre.


Gräsmattan visar tydligt sin tacksamhet över att ha sluppit skottkärrarallyt och mamsens ständiga spring i grova kängor. Grässtråna har grönskat och rest sig i regnet. 

Grått  och nertrampad den 14 april

Något bättre den 18 april. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar

Nu när gräsytorna har minskat med uppskattningsvis 30-35 kvm sedan förra säsongen, har både belastningen på och uppskattningen av det som är kvar har ökat. 

Jag har därför sänkt toleransen mot ogräs i gräsmattan och grävde bort framför allt grodblad i höstas. Jag fyllde de många kala fläckarna med dressjord och sådde nytt.  Förra veckan gödslade rubbet och regnet kom lägligt dagen efter. Så nu är samvetet rent och förväntningarna höga. 

Den dagen jag känner mig nöjd med grunddesignen kommer jag, om jag har råd, att stenlägga alla gångar och bli helt gräsfri. 

Nå väl. Drömma måste man. 

I nästa inlägg ska jag berätta var jag har varit och vad jag har gjort, är tanken. 

I dag

Vi har fått några soliga dagar efter det rikliga regnet förra veckan. Dock kallt på natten, ända ner till nollan, även här på kusten. 


Man kan lätt tro att jag inte mäktar med att hålla kameran rakt, men i det här fallet kan jag skylla på en snedklippt idegran och sluttande berg i dagen.

 

Min fådda primula klarar alla lägen, här i skuggan av en inramningshäck.  Jag tror att den är violvivan 'Vanda', väldigt likt, åtminstone. 

 

Nunneört är en ny bekantskap

  

Fingertandrot

 

Japanska spireor är tacksamma föremål för formklippning

 

Här  'Magic carpet' och vårälväxing i blom

 

Vårljungen har lika ilsken cerise nyans i verkligheten som på bilden här.  Jag lägger nästan aldrig på några Photoshop-effekter på mina bilder

 

Gulbladig berberis är faktiskt en av mina favoriter. Det man ska tänka på är att den gör sig bäst på avlägsen plats där man inte passerar och riskerar att nudda den då den är taggig. Den väcker uppmärksamhet med sin ljuvliga ljusa färg genom hela säsongen ändå. 

I helgen väntar inköpsresa till Tyskland  med min trädgårdsförening. Hela tre dagar  i sträck vigda åt trädgårdsintresset! 

Jag måste nypa mig i armen. 

Förändring?

Hm, hade det inte varit för frågetecknet hade temat för veckans utmaning på Blommig fredag varit lätt. Men vad gör frågetecknet där? 



Förändring till det bättre, jag tack! 

Till det sämre, nej tack!

Men vem vet utfallet i förväg? 

 


Hemmavid är det jag som driver förändringar, på jobbet är det andra som driver mig till vansinne med sitt ständiga förändringsiver. Att vara flexibel och anpassa sig till förändrade förutsättningar är ett honnörsord idag, en fråga om överlevnad.




Då är det skönt att det råder en relativ stillsamhet och förutsebarhet i naturen. I trädgårdssammanhang är tempot lungnare. Det händer saker och man har inte har koll på allt, långtifrån, men det är ett behagligt tempo. 


Årstidsförändringarna tycker jag om. Skulle inte vilja leva på ett ställe där det råder samma väderförhållanden året om. Med de fyra årstiderna följer växtrikets variation som i sin tur sätter agendan på mitt liv. 

 


I en föränderlig värld står träden där de står. Tryggt och stabilt på samma plats under hela sin livstid. 

Planera för åtminstone ett träd även i år. Kanske ett gaffelolvon? 


Blommig fredag handlar förändringar idag

Taggat med: 

Mina vårkrukor 2016

Vårens krukplantering av köpta utplanteringsväxter har inget med skicklighet eller odlingsframgångar att göra, det är ett rent nöje, en lek. Stommen är billiga penséer som håller länge i skugga, längre än de behöver. Ett år slängde jag mina penséer i oktober. Men vem vill ha penséer efter midsommar, egentligen?

I år hittade jag inte den tilltänkta färgen och storleken förrän ganska nyligen (bl a på Lidl, av alla ställen). Under tiden jag letade hann jag inhandla några andra färger som "kompromiss". Att motstå penséer kräver sin kvinna. 

  

Färgkontrast som heter duga. I det "tomma" fatet har en låg astilbe övervintrat, tiden får visa sig med vilket resultat.



Bra storlek på blommorna, men för kall färg. Jag tycker bäst om mittemellanstora penséer, de storblommiga faddrar för mycket och de allra minsta blir besvärliga att plocka vissna blomställningar på. Det lilla gulbladiga thujabarnet är vinterfynd från Blomsterlandet. 

  


Det är alltså de vinröda nyanserna som har lockat mest i år. Men dessa har lite väl stora blommor.

 


För ljusa


Så här ska de vara. Nej, jag skojar, jag tycker om alla, det är det som är problemet.



 

Nytt för i år hos mig är ranunkel, jag har ingen aning hur de beter sig.


De fyllda sorterna känns väldigt dopade. Kyla klarar de men känsliga för regn? 


Desto robustare är gyllenlacken, det vet jag, då jag har odlat gyllanlack i flera år. Har t o m lyckats övervintra en planta.

  

Här ser ni. Fullt med knoppar i bladrosetterna.
Jag tror att man får klippa ner plantan mitt i sommaren, ge näring och låta den skjuta nya skott på sensommaren. Då bildar den blomknoppar under hösten som med lite tur kan klara en mildare vinter och slå ut i maj året därpå.
 Så gjorde jag i alla fall


Men åter till köpeplantorna. Jag gillar färgskiftningarna. 

 

Som vanligt, har det varit svårt hitta gyllenlack (eller lackviol, som den också kallas) i butikerna i Göteborg. Efterfrågan verkar inte ha ökat, trots alla mina försök att övertyga om dess förträfflighet här på bloggen 😉. 


 
Julrosorna kommer jag att plantera i rabatterna så småningom. De var också starkt drivna,  med överdimensionerad blomning och rotsnurr i krukorna. 

Så där. Nu tror jag att det är färdiglekt ett tag. 

För sommarens uppsättning av krukinstallationer har jag sått vaniljfärgade tagetes och håller på att driva igång några  dahliaknölar. Krukorna med övervintrade hostor är placerade på södersidan för snabbare uppvaknande och de äldsta fuchsiasticklingarna har flyttats utomhus. Och så har jag mina många små krukodlade träd och buskar som jag är så förtjust i. Det löser sig nog. 

Bort med gräset

Jag fortsätter med att reducera gräsmattan. En hörna framför berget, mellan stora perennrabatten och skogskanten är det senaste offret för min spade. 

 

Stolen ska få ett eget rum. Att gräva bort och framför allt att bära bort gräsmattan är alltid det tyngsta och mest tidskrävande momentet.
 


Och tidigt vår är jorden blöt och tung. Men efter två dagars sporadiska grävning är det färdigt för dukläggning.


 

Den här gången valde jag barkduk, som är lättare att arbeta med än markväv. Den är svagare, men den duger. Gruset blev över från höstens grusläggningsprojekt. 

 

Att fixa kanterna är alltid lite pilligt

 

Likaså under växter

 

 Två bolltujor markerar ingången. Bakom stolen går en "trappa" upp på berget, så här passerar jag varje gång jag ska upp. 


Jag hoppas på bersåkänsla när hortensian bakom stolen slår ut

 


men förändring till det bättre upplever jag redan nu.


Stolen är Gud's gåva till onda ryggar och förtjänar en snygg omgivning och en ren och torr grund att stå på

 


Och det bästa av allt, jag slipper kanklippning som har varit ganska besvärligt just här. 

Äldre inlägg