Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...


Om

 

Jag vill dra mig till minnes statistik i gamla skolböcker om att endast 4% av världens befolkning äger en bit av jordens yta. Jag tillhör sedan 13 år den lyckligt lottade lilla skaran och tänker ofta på att denna häpnadsväckande fördelning påkallar ett stort ansvar. Hur regerar jag bäst i mitt rike? Jag söker svar med ett stort intresse för växter och utomhusmiljöer och ett litet hopp om att inspirera andra trädgårdsägare. Trädgården ligger i Göteborg och har ambitionen att vara tilltalande året runt. Öppen för besökare efter överenskommelse. Välkommen!

  


Samlingsplats för trädgårdsbloggar

Deltar i Tusen Trädgårdar

Www.trädgårdsriket.se



 

Klicka på bilden/texten så kommer du till ett inlägg som beskriver det aktuella området

Entrésidan


Berget


Diagonallinjen 


Bladväxtrabatten


Hassellunden


Körsbärslunden


Björkarna


Skogskanten


Stora perennrabatten


Alunrotrabatten


Dagliljerondellen


Altanen i söder


Röda rummet

Presentation



Senaste inlägg

Visar inlägg från juni 2016

Tillbaka till bloggens startsida

Växtmarknadsfynd

Det har nu gått nästan två veckor sedan trädgårdsamatörernas fantastiska växtmarknad i Uddevalla och fynden jag kom hem med har hunnit planteras. 

 

Penstemon Newberry, juvelpenstemon är en helt ny bekantskap för mig. Det är en stenpartiväxt, vad jag förstår, men hos mig hamnade den i den nyligen omgjorda bladväxtplanteringen under de tre silverpäronen. Genomsläpplig jord, men inte full sol. 

  

I samma rabatt bor denna sködpaddsörtsliknande lilla växt vid namn Chelonopsis. Blommar på sensommaren.


Cornus kousa 'Venus' en storbladig och storblommig variant av blomsterkornell. Den är känd för sina blommor modell större och är definitivt ett blickfång när den blommar. Bor numera bland blåbärsris i skogsgläntan. Köpt av Tommy Ahnby.

Ett annat träd som jag så här i efterhand prisar mig själv för att jag köpte heter Staphylea pinnata, pimpernöt. Jag har aldrig ens hört talas om detta träd och förlitade mig helt på säljarens, Marta Ristorps omdömen. Den har härliga hängande blommor på våren, frukter på hösten och vacker stam som påminner om skenkamelians. 

 

Philadelphus coronarius 'Variegatus', vitbrokig doftschersmin upptäckte jag vid ett trädgårdsbesök i Mölnlycke för bara några veckor sedan. Och voila, jag hittade den på Nisses plantskola, som jag passerade på vägen till växtmarknaden. Den var/är i dåligt skick, så jag fick t o m rabatt. Vi får se om jag kan få ordning på den. 

 

Småbladig rhododendron nakaharai 'Deep Orange' har en för rhododendron ovanlig laxrosa färg på blommorna

 

Calluna vulgaris från självaste Britta Johansson. Tyvärr hittade jag till hennes bord alldeles vid slutet och hade dessutom oskicket att låta bli att köpa hennes nyaste bok som handlar om ljungodling. Dumma mig. 

 

Efter att ha köpt på mig massa bråkbladiga hostor genom åren är jag numera mest förtjust i enfärgade. Här två minivarianter, 10-15 cm höga som ska odlas i kruka. Ovan 'Little Red Rooster' 

 

Hosta 'Plug Nickel'


Det är alltid spännande med nya växter i sin samling. Ofattbart nog hittar man alltid en lösning på den kroniska platsbrist som en villaträdgårdsägare av min sort ständigt lider av.  

Bladväxtrabatten

Min kanske mest lyckade rabatt består huvudsakligen av växter som man odlar för bladens skull. Den ligger centralt i trädgårdens platta del under björkarna och har formen av ett hjärta. 

Från tidig morgon fram till tidig eftermiddag badar rabatten i sol men resten av dagen är det skugga. Vid tiden för anläggningen skuggades den även av grannens stora tall i öster men tallen är numera fälld och platsen ligger alltså öppen för morgonsolen.

Jag har höjt upp rabatten något med torvblock 


En annan viktig omständighet som påverkar rabattens vä och ve är björkarnas närhet. Björkarnas vara eller icke vara har jag funderat och skrivit mycket om tidigare och jag har kommit fram att de ska vara kvar. Det innebär också att jag måste räkna med rotkonkurrens och regnskugga. Björkarnas sammanväxta krona är så tät på sommaren att det kan komma 4-5 mm regn utan att hängstolen som hänger i björken blir blöt. 

 

Halva rabatten täcks av björkarnas lövverk

Naturligtvis märker jag även rotinväxt i rabatterna som försämrar växternas chanser till ett långt liv. Å andra sidan kan man på bilderna nedan se att många av dem nu 5 år gamla perennerna behöver delas. I samband med delningen, som kommer att ske i oktober, får jag chans att kapa björkrötterna och hålla konkurrensen i schack.


Sambucus racemosa 'Sutherland Gold', hjorttunga, låga hostan 'Harry van Trier' och finflikig träjon, med det självklara namnet Dryopteris filix-mas ' Linearis Polydactyla'. En utsökt ormbunke. 
 

Sorbus koehneana, en blek hosta som jag inte har namn på och Acer palmatum 'Sango Kaku' vars röda grenar är fantastiska på vintern. 

Hosta 'Cutting Edge'  och ' Liberty' 

 

Gulbladiga Hostan  'Sun Power' har vackert vågade kanter, kanske den läckraste av mina hostor men som antagligen är virusdrabbad. Intill 'Mount Everest'.

 

Här trängs  'Sun Power', mörkbladig silverax, hosta 'Valley's Chute the Chute' med sina smala gulgröna blad höger om silveraxen och i förgrunden en blåbladig sort, möjligen 'Elegans'. Den blåa blomningen i framkanten tillhör den mörkbladiga nävan 'Midnight Reiter'. 

 

Idegran och smalbladig rhododendron yakushimanum mellan två antagligen 'Wide Brim'

 

Här försöker jag inte ens att namnge växterna, men jag vill visa frodigheten. Till saken hör att det vattnas en del här även vanliga somrar. En vattentunna med takets regnvatten står 2 meter ifrån och jag brukar passa på att ge växterna rotblöta när det regnar. 

 

Hosta 'Regal Splendor' till vänster och i förgrunden hosta 'Cherry Berry'. Ovanför  blåaktiga marmorerade blad på brunnera macrophylla 'Jack Forest' under en storvuxen vaxklocka, Kirengeshoma.

 

Här syns vaxklockan igen, tillsammans med en salix och en extremt tålig blåbladig hosta. Längst bak min unga flikbladiga druvfläder som jag är mycket förtjust i just nu. 

 

Hosta 'Minuteman' och Brunnera macrophylla 'Dawson's White' som har de vitaste bladen jag känner till. Till höger en mörkbladig silverax. 

 

Smala, avlånga blad Hosta sieboldi 'Kabitan' och 'lite rundare Orange Marmelad', en mörk julros  och längst fram Syneleisis sublagrata.

 

Hosta 'Revolution' och röda, småväxta Acer Palmatum 'Shaina' i förgrunden.

Även om ett gäng björkar mitt i en villaträdgård inte är idealiskt ur en massa olika aspekter, är det ändå inte omöjligt att odla i närheten av dem. Det blir besvärligare, ja. Men alla som har besökt oss en varm sommardag vet att utan björkarnas välgörande skugga skulle vi koka i vårt hus och trädgård. Och de som har varit här vid störtregn förstår att vi skulle ha bäckar rinnandes från berget rakt in i huset utan björkarnas förmåga att dränera. 


Indigofera Pink Sensation

En utav mina ovanligare buskar som med råge har infriat förväntningarna heter indigofera. 

Jag köpte den i sitt mest förföriska tillstånd i full blom för ett år sedan. Det var en sådan planta som de brukar ha som lockbete på garden centers, övergödd och driven till tusan från Holland, typ.

Jag föll av två anledningar, främst pga de robinialiknande ljusgröna bladen, men också pga de ärtliknande söta blommorna. Robinia har jag misslyckats med så suget var starkt.

Jag frågade naturligtvis personal på plantskolan om härdigheten och som svar fick jag att "jag odlar den i zon tre utan problem". Normalt har jag svårt att tro på den här sortens utlåtanden i komersiella sammanhang, men stamgäst som jag är kände jag mig just där och då immun mot lurendrejeri. 

Nå väl, jag var ändå mycket skeptisk. 

Indigoferan flyttade hem till mig i alla fall,  fick en större keramikkruka att bo i och placerades på vältrafikerad, varm och solig plats i trädgården, dessutom ögonhöjd för att jag absolut inte skulle missa blomningen och vattningen. Efter en del funderande kring lämplig planteringsplats planterades den på entrésidan i skyddat läge någon gång i september 2015.

Den trivdes och växte till sin dubbla storlek, om det ens räcker. Jag kommer ihåg att jag tänkte att det är väl det som lär bli problemet, att sensommarens nytillväxt inte hinner avhärda.

Och mycket riktigt, indigoferan frös tillbaka ordentligt i vintras. Till hälften. Länge kändes den livlös, men sköt till slut nya skott från de lägre delarna. 

 

Bild från den 27 maj


Och en knapp månad senare

 

 


I vintras har vi haft minst minus 8 grader ett par nätter i rad, så viss kyla tål indigoferan absolut. Växter som härstammar från subtropiska trakter brukar vara sena med att grönska på våren och är långsamma om våren är kall. Så har dock inte varit fallet i år, 2016 har vi haft den varmaste försommaren vad jag kan minnas. 

Även om jag haft viss tur med min indigoferas etablering kan jag varmt rekommendera den i lägre zoner. 



Midsommarromantik

Den romantiska försommarblomningen är i full gång på Västkusten och det går fort. Det är hyggliga temperaturer, lite molnigt men framför allt TORRT. 

Den gångna veckas regn är man tacksam för, men det räcker inte. Gräsmattan är torr, blåbären bränns på utsatta ställen och från björkarna faller gula blad. Med vattning kan man hålla liv i sina käraste växter, men man vill ha en fräsch och pigg natur runt omkring också, eller hur? Särskilt till midsommar. Vi vill ha mer!

Men midsommarkransen kan bli fin i år.....

 

Fascinerande former på rosa pioner. 


"Karl Rosenfeldt"

 

Digitalis måste jag begränsa men vill inte heller vara helt utan

 


De slår sig ner på oväntade platser och blir härliga inslag i den numera färglösa rhododendronplanteringen.


I år har jag lite extra fokus på mina klematisar som aldrig tidigare har infriat förväntningarna. Jag har vattnat och gödslat och vattnat igen och märker faktiskt en förbättring, även om de inte kommer i närheten av mina trädgårdointresserade grannars hysteriskt blommande klematisar.

 
Klematis "Annabell"


Klematis "Miss Bateman" har jag låtit växa i rhododendron

  

En härlig blomning att se fram emot på "Hagley hybrid".

 

Styvklematis och fluffig gillenia. Stuvklematis (Clematis recta) blir endast 1,50-1,70 cm hög hos mig och den enda av mina klematisar som levererar varje år. 

 


Gamla japanska  lönnen "Dissectum Garnet'" smälter in bland blommande perenner 

 


Stäppsalvia  "Schneehügel" och namnlös mörkblå riddarsporre

 


De olika namnsorterna av stjärnflocka orkar jag inte hålla ordning på


Alla blir dock bäst  i fuktig jord och halvskugga

  

Stäppsalvian "Caradonna" har jag flyttat runt i trädgården i hopp om att behaga den. Tills slut så ..... Fast jag måste säga att jag tycker den är överskattad. Jag kanske ändrar mig om den blir lika bra de kommande åren, men den vita är mycket stabilare. 

Länge har jag varit rädd för att plantera riddarsporre då jag har läst och hört att de är snigelfavoriter. Men jag tycker det går riktigt bra. Visst hittar jag några sniglar som kalasar på bladen då och då, men grannen stäppsalvian, den vita, är betydligt mer populär. 

  

Och det mest romantiska av allt: årets första skörd av jordgubbar. Ljuvligt! 





Entrén och innegården

En trädgård är under ständig förändring men vår entrésida har sedan förra säsongen genomgått en större förändring än vad jag normalt brukar orka åstadkomma. Jag var innerligt less på gräsmattan så jag grävde bort den till slut, efter många års grubblande. 


En sensommarbild från 2014


Och en försommarblad från 2016. Ingen kantklippning, inga ogräs, ingen mossa, ingen uttorkning.


Jag var ganska noga vid valet av grus och försökte hitta en nyans som passar ihop med vårt berg. Det blev många prover från olika grustag innan jag slog till. 

 

Entrésidans lilla smycke, en Cornus Controversa variegata

 
  

Den stenlagda ytan löper mellan huset och garaget och har närmare 10 år på nacken.

 

Ett uns strandkänsla kam man ju få med lite god vilja

 

Trädgårdsmöbler från Ikea. Jag måste säga att det är en otroligt fiffig modell. De torkar snabbt efter regn och är mjuka så inga dynor behövs. Man kan få intrycket att de lätt går sönder, men en trädgårdskompis har haft dem i många år, utomhus även på vintern och det funkar. 

 

Det är på håret att hostorna klarar det soliga läget denna varma sommar

 

Jag formklipper allt. Här en Salix purpuera nana i backen och en rönnspirea i kruka.
Ska jag tipsa om en buske som lämpar sig för krukodling är det rönnspirean  jag väljer. Läcker, härdig och anspråkslös. Snott från Anja. Inte plantan men idén.


Gruset kan man både gå på och pynta som man vill. 

Jag är jättenöjd med resultatet och ångrar bara att jag inte vågat göra förändringen långt tidigare. Det är märkligt heligt det här, vår förkärlek till gräsmattan. 
 

Irisinventering

Min djupa depression pga torkan är idag bortblåst och jag känner en oerhörd lättnad. Till slut kom hela 20 mm regn och det var såå efterlängtat! Jag var inte hemma när det hände, men av pionblommornas sönderfall att döma var det störtregn utan dess like. 

Men inlägget var egentligen tänkt att vigas åt de irisar som blommar just nu.

Det är bara att konstatera att vare sig iris germanica eller iris sibirica trivs hos mig, så någon inbiten samlare har jag aldrig blivit. Att trädgårdsiris skulle uppskatta tillvaron vid soliga husväggar under takutsprång kan jag bestämt dementera. Jag har ett gäng med denna placering i väster som inte alls gillar sitt torra läge.

Trädgårdsirisar med variegerade blad har jag lagt en förmögenhet på en gång i tiden, men de är ännu svårare att hålla liv i än sina grönbladiga kompisar. 

 

En enda stackars blomma


Strandiris föredrar fuktiga jordar och känns något  blomvilligare än trädgårdsiris 

 

Svärdlilja odlar jag för bladens skull, men blommorna är också vackra

  

Svärdlilja med variegerade blad är fantastiskt vacker, särskilt i början av säsongen. 


Irisblomman är spektakulär och svår att motstå

  

"Superstition"

 
I olika ljus

och i olika perspektiv

En maffig hybrids inte helt ovanliga öde. Nu är den uppbunden. 

 


Min irisfavorit är denna dubbla skönhet


Iris sibirica "Pink Parfait"


 


Trädgårdsvardag försommaren (?) 2016

Det torra, soliga, blåsiga vädret fortsätter och jag får skärpa till mig för att inte glömma njuta mellan vattningarna. Det har nu gått så långt att vi har skaffat oss en spridare och vattnar t o m gräsmattan. Det har aldrig hänt förut i trädgårdens 12 år gamla historia.

 

Gräsmattan under björkarna är döende 


Min idegranshäck mår dock toppen. Den är endast nyss fyllda 2 år och har åtnjutit min fulla uppmärksamhet under sina barnaår. Nu behöver den lite frisering.

 

Ett lakan underlättar städningen

 

Egentligen vill jag ha en "skidbacke" till häck, dvs låta ena ändan vara 70-80 cm högre än den andra, men just den ändan som var tänkt att vara den högsta ligger efter i tillväxten. Så första steget var att jämna till höjdskillnaden. 
Och smal ska min häck vara. Det är det allra viktigaste. 


Anemoner, pioner, irisar, klematis, rhododendron..... Allt blommar samtidigt i år. Och fort går det. 


Den 3 juli är det Tusen Trädgårdar och jag ska ha öppen trädgård. Tills dess får jag fortsätta att vattna för att ha något att visa, känns det som. Efter det stundar semester och då, om inte tidigare, börjar väl lågtryckssäsongen med regn och kyla. 

På besök i Benareby

Den 6 juni är inte bara Sveriges nationaldag utan trädgårdsamatörernas dag också. Jag firade - mellan vattningarna - med besök i proffsens, Mona och Håkan Wallins trädgård i Benareby utanför Mölnlycke. 

Håkan är känd trädgårdsprofil i Göteborg med yrkeserfarenhet från Botaniska trädgården, Trädgårdsföreningen, Universeum och nu Liseberg. Familjeträdgården är sluttande och terrasserad, lummig och variationsrik med bl a damm, jordkällare och en stor grönsaksavdelning i trädgårdens hjärta.

Vackra vyer vart man än vänder

 

 



Grönsakslandet ligger mitt i trädgården

 
En tydlig markering av vad som viktigt och upprinnelsen till all odling 


Vilken oas!

  
Den dubbla tegelkanten svänger lite lagom 

och terakottafärgen framhäver grönskan 

Paradnummret: dammen

Tagen av helhetens skönhet hade jag tyvärr inte sinnesnärvaro att studera detaljerna. I bakgrunden syns en gammal vältuktad granhäck.

 

Plantshopen med skuggväv. Håkan har en liten plantskola! Behöver jag säga hur det gick? 

 
Skuggan uppskattades i den tidiga högsommarvärmen 


 


Trappa som har allt

 

Den storsta Ulmus hollandica ' Jacqueline Hillier' jag har sett 

 

Placeringen gör att den lilla japanska lönnen upplevs självlysande

 
Ulmus holandica 'Wredei', en av mina absoluta favoriter 

Huset ligger högst upp på tomten (nästan) och från  uteplatsen har man utsikt över hela trädgården

  

Gäststuga? Jag tänker mer och mer på att det är det man behöver när man blir äldre och vill umgås på hemmaplan med barn och deras familjer som ju har en tendens att sprida ut sig i världen. 


Att ge en främmande trädgård rättvisa efter en kort rundvandring är fullständigt omöjligt. Med all sannolikhet missade jag Håkans stolthet, största utmaning, hans mest lyckade problemlösning, värsta zonknäckarväxt och mycket annat han vill förmedla. 

Det är ett dilemma som jag har när jag gör inlägg om andras trädgårdar. Vem är jag för att tolka andras livsverk? Proffsens livsverk! 

Jag lindrar min tvivel med en uppmaning till läsaren: åk dit och upplev själv när tillfälle ges nästa gång! 


Mina vita träd

Vit blomning har sin tjusning, särskilt i skugga, men vita blad är snäppet vassare och brukar få mig på fall direkt. 

Det började nog när jag fick syn på det här trädet i London 2010. På en nursery mitt i centrala stan specialiserade man sig  på mindre träd och den var den mest iögonfallande av alla. 


Acer palmatum 'Ukigomo', på plantskola i London, 2010

   

Mitt egna exemplar är litet, inte alls lika fager i formen eller vit i färgen, men....

 

ganska annorlunda ändå. De nya bladen skiftar i orange och grentopparna är röda.


Den bor i en bladväxtplantering med hostor som sällskap och riskerar att hamna i skuggan av dem.  Till höger bakom en vitkantiga hosta.


Japanska lönnar är väldigt speciella träd på många sätt, bl a har jag noterat ganska stora individuella skillnader inom en och samma namnsort. Vilka är era erfarenheter?

De sägs också ändra sig under uppväxten och deras karakteristiska drag blir mer och mer framträdande med åren, sägs det. Så jag vårdar min Ukigomo ömt och hoppas att den blir lika tjusig en dag som idealet från London. Annars är japanska lönnar rätt så lättodlade på västkusten. De grönskar tidigt, vilket är en ganska ovanlig egenskap för udda träd. 

En annan vit lönn är Acer campestre 'Carneval'. Det är mitt enda träd som jag köpt i blindo, beställt och fått den levererad till en trädgårdsmässa. Den var så klen, så jag hade aldrig köpt den på en plantskola, men den har faktiskt visat lite livsvilja och repat sig. Växtsättet är jag inte imponerad av och jag har inte heller vågat fisera den ännu, men funderar på det längre fram i år. 

Det är ljus skugga som gäller här, annars bränns de små bladen och det är ingen rolig syn.


Här från den andra sidan i ett annat ljus.

 


Bladen är väldigt små, 2-3 cm.


Carneval verkar inte ha några större problem med härdigheten hos mig i zon 2, men med löss och stark sol. Å andra sidan ger sig lössen av efter några omgångar dusch med vattenslangen, inte ens såpa behövs. 

Det mest självklara vita alternativet är en liten tuffing som är väldigt populär. Salix integra 'Hakuro Nishiki' eller eukalyptusvide tål, som alla andra inom salixsläktet, beskärning bra. 
 


Många olika stamhöjd kan man välja mellan på plantskolan. Min är kort och bred och står i en perennrabatt.


Senaste tillskottet har jag lovordat i ett inlägg för någon vecka sedan. Växtsättet, färgerna.... Jag är väldigt förtjust. 

  


 Tål att visas i olika ljus och från olika vinklar.



Cornus controversa 'Variegata'


Och sist en liten buske som hamnade på min önskelista direkt efter första mötet så sent som igår. En vitbladig schersmin.



Philadelhus coronarius 'Variegatus' måste vara namnet på denna skönhet som jag fotade hos en trädgårdsamatörkompis i Mölnlycke, zon 3.


Formklippning + blomning = sant


Formklippning av buskar behöver inte innebära att blomningen uteblir. 

Jag uppskattar vanliga, tåliga och pålitliga buskar i mina perennrabatter mycket men är inte ett dugg intresserad av någon yvig ouppfostrad weigela eller ölandstok som breder ut sig och blir kal och eländig nertill. Så jag formar dem, oftast till klot. 

Jag klipper redan vid inköp och sedan fortsätter med det under de första åren. Även blomskott tar jag bort tills dess att jag är nöjd med formen. 

Efter andra eller tredje året kan man skippa klippningen på våren och då kommer blomningen på en kompakt planta. Men jag klipper igen efter blomningen.
 


Björkspirea, Spirea betulifolia 'Tors Gold'

 


Ölandstok, Potentilla 'Abbotswood'. I förgrunden formklippta ljungplantor. 

 


Runda blommor på rund buske

 


Och ännu fler blommor några dagar senare



Weigela florida 'Purpurea'

Äldre inlägg