Japanska lönnar har ju den stora fördelen att de är små. De finns i otaliga utföranden, grönskar ganska tidigt, har flikiga, snygga blad, ofta i avvikande färger som på hösten utvecklas till ännu häftigare nyanser. Vissa av dem har röda grenar som skänker stort vintervärde. 

På minussidan finns ryktet att de inte blir särskilt gamla. Jag har hört att de kan helt plötsligt bli sjuka med kala grenar och dö. Det, i kombination med storleken indikerar att man ska välja andra träd som är tänkta att ge stabilitet och struktur, men som form- och färgglada inslag är japanska lönnar fantastiska. Särskilt så här års.

Härdigheten slutar väl någonstans vid zon 2-3 , åtminstone på pappret, men jag tror att vissa namnsorter kan överraska. 

 

 

Det är säkert något genetiskt fel hos mig, men jag älskar att handla på växtrea, i synnerhet när det kommer till vedartade växter. Det är prisvärt, eller i vart fall inte hutlöst dyrt och jag tänker att oplanerade köp löser sig. Hittar jag ingen plats i backen, får jag odla i keramikkruka. 

Träd och buskar som är härdiga med råge kan lika gärna övervintra i stora kärl utan vidare åtgärd. Känsligare kan grävas ner med kruka och allt i rabatt, kompost eller lövhög. Regnar det så lite som det gjorde i somras behövs vattning oavsett om man odlar i rabatt eller kruka. Plantorna är oftast så söta och små att jag inte riktigt kan ta in att de en dag blir för stora. Och jag kan klippa när de blir det. Eller hinner flytta till större trädgård på landet och ta med dem.

Det finns gott om undanflykter så jag låter mig inte begränsas av platsbrist. Snarare är det mina bristande kunskaper som sätter gränserna. Och jag tycker att det är hur kul som helst med allehanda odlingserfarenheter. Jag menar, så småningom. 

Exempelvis visste jag inte mycket annat om rönnsumaken än att den sätter rotskott. Det ser jag nämligen på gräsmattorna runtomkring i mitt villaområde. Att den flikbladiga namnsorten 'Tiger Eyes' inte skickar rotskott var en positiv överraskning. Om det nu stämmer återstår dock att se. För säkerhets skull har jag  planterat den mellan två klippblock.

I flera år har jag försökt fixa till vår mest exponerade rabatt, den som angränsar vår uteplats i söder. 

Utsikten från köket, (där alla alltid är, i motsats till vardagsrummet), närheten till huset, det upphöjda läget med mur och lutning mot huset talar ju för att platsen är viktig. En potentiell paradrabatt. 

Det var här jag började trädgårdens omvandling när jag var mammaledig med min yngste son 2006, men jag har inte lyckats få till den på 10 år. 

.

Med 10 års erfarenhet vet jag att problemet är jordkvaliten. Det är mycket svårt att upprätthålla jordens fuktighetshållande egenskaper i en väldränerad, upphöjd rabatt med makadam i botten och i söderläge. Växterna äter upp jorden och det är bara sand kvar till slut. Att tillföra kompost har inte räckt till här. Björkarna är nära (4-5 m) och några rötter växer in, men det värsta är faktiskt inte björken. 

Det är buxbomen.

Buxbomshäcken längst hela rabatten har skickat sina finfördelade täta rötter 30-40 cm in i rabatten och sugit åt sig all näring och frukt. 

Så nu har jag grävt bort alla växter, kapat buxbomsrötterna till ca 15 cm och  jordförbättrat.

 En offentlig plantering utanför Vasakyrkan i Göteborg blev inspirationskällan för mina planteringsplaner. Fler bilder kan du se här.

Varför gillar jag den här perenntärabatten då? 

För det första behöver jag en relativ låg plantering, så att resten av trädgården förblir synlig från huset. Önskemålen var perenner på 50 cm höjd som tål torra förhållanden och sol, mycket blad och oförargliga blomfärger, dvs rosa och vitt och till slut huvudsaklig blomning på sensommaren (Den väntar på något gott..... Vårblommande perennner orkar sällan hålla sig fräscha över en hel säsong.)

Valet föll på 

1. Kaukasisk förgätmigej, Brunnera macrophylla 'Jack Frost'

2. Hakonegräs, Haconechloa macra

3. Skogaster, Aster divaricatus

4. Kärleksört, 'Herbsfreunde'

5. Röd solhatt, Echinacea Purpurea 'Magnus'

6. Kungsängsliljor för vårflor

Brunneran är jag lite osäker på, solen kan nämligen bränna bladkanterna på den. Den tillför dock så pass  mycket med sina silverfärgade blad, så det gick inte att ersätta. 

Mina stackars plantor är inte så fagra just nu, men 

 

....jag räknar med att rabatten är hyfsat sammanväxt redan nästa år. I mitten placerade jag en buxbomsklot och jag behöll också en skenhortensia som har för uppdrag att växa och suga sig fast på muren. 

  

Och det finns ett behörigt avstånd mellan perennerna och buxbomshäcken. 

Mellan perennerna stoppade jag mer 120 kungsängsliljelökar och nu är det bara att vänta och se. Och hoppas att buxbomen klarar behandlingen. 

Hösten har nu helgrepp om trädgården. 

Det är buskar, träd och gräs som är hemligheten bakom en färgsprakande höstträdgård, med bara perenner och lökväxter kommer man inte långt. Och det är en perfekt tid att fynda träd och buskar nu, inför nästa säsong. Rean pågår för fullt. 

Sonen var överlycklig, det är första gången han sett en vild räv " på riktigt." 

Om man betänker att tomten är belägen 7,5 km ifrån Kungsportsavenyn, var det en ganska häftig syn, kan jag också tycka.