Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Om

 

Jag vill dra mig till minnes statistik i gamla skolböcker om att endast 4% av världens befolkning äger en bit av jordens yta. Jag tillhör sedan 13 år den lyckligt lottade lilla skaran och tänker ofta på att denna häpnadsväckande fördelning påkallar ett stort ansvar. Hur regerar jag bäst i mitt rike? Jag söker svar med ett stort intresse för växter och utomhusmiljöer och ett litet hopp om att inspirera andra trädgårdsägare. Trädgården ligger i Göteborg och har ambitionen att vara tilltalande året runt. Öppen för besökare efter överenskommelse. Välkommen!

  


Samlingsplats för trädgårdsbloggar

Deltar i Tusen Trädgårdar

Www.trädgårdsriket.se



 

Klicka på bilden/texten så kommer du till ett inlägg som beskriver det aktuella området

Entrésidan


Berget


Diagonallinjen 


Bladväxtrabatten


Hassellunden


Körsbärslunden


Björkarna


Skogskanten


Stora perennrabatten


Alunrotrabatten


Dagliljerondellen


Altanen i söder


Röda rummet

Presentation



Senaste inlägg

Visar inlägg från november 2016

Tillbaka till bloggens startsida

Ljust och fint till advent

I år hände det ovanliga att jag blev "klar" med advenstpyntningen redan till första advent. 

Med skogen till granne i söder och ett berg i väster råder det kompakt mörker i vår trädgård vintertid. Vi har sedan flera år haft trädgårdsbelysning på vissa växter men i år kompletterade vi med julbelysning. 

Jag hittade ett påbyggningsbart system på Rusta med kraftiga sladdar och ordentliga kopplingar mellan beståndsdelarna. Eftersom vår "gamla" flaggstångsbelysning har mer eller mindre blåst sönder på 2-3 säsonger visste jag, så att säga, vad jag inte ville ha. I det här fallet utlovas 30 000 timmars brinntid och 3 års garanti, så får vi se vad som händer.


Sockertoppsgranarna är över 30 år gamla och kommer att offras om våra planer på orangeri kan bli verklighet någon gång. Men belysningsnätet kommer i så fall till användning i alla orangerifönster, tänker  jag. 

 

I söder, utanför köket hängde jag "gardin" på buxbomshäcken. Det ger stor effekt inifrån huset eftersom södersidan är som mörkast. 

  

Men snyggast blev den formklippta idegranen på entrésidan. 


Björkarna fick en 15 wattare LED i stället för det gamla 5. 


Det bästa av allt är att jag tänder och släcker allt på en gång med en enda knapptryckning från vardagrummet. Och det mesta har jag hängt och kopplat ihop alldeles själv!

I det dolda

Jag är ingen hemlighetsfull person, det enda jag gör i det dolda är att köpa julklappar. 

När jag fick reda på veckans tema på Blommig fredag tänkte jag direkt på en bok, som jag nyss hört talas om och har ännu inte läst, men är mycket nyfiken på:  Trädens hemliga liv av Peter Wohlleben. 

 


Den handlar om mer eller mindre vetenskapliga belägg på att skogens träd kommunicerar med varandra genom att koppla ihop sig med svamptrådar. Med kommunikation menar man i första hand att träden delar med sig näring och skyddar varandra mot torka och andra extrema väderförhållanden samt skadedjur. Bevis på detta tyckte man sig finna i det faktum att träd blir inte alls lika gamla och stora utanför sin ståndort, dvs den naturliga växtplats där de får växa tillsammans med sina artfränder. 

 

Den "egna" skogen 

Det är en definitivt en verksamhet som träden bedriver i det dolda, en hemlighet som heter duga. Och om vi ska nå framgång i våra samlingsträdgårdar - det är ju sällan vi planterar mer än ett av varje träd - gäller det för träden, precis som för oss människor, att lära sig att kommunicera med främlingarna och nykomlingarna runtomkring. 

 

En naken ginko


Så hör ni, mina nyplanterade klena små pinnar, fram med svamptrådarna och ta hjälp av tallskogen intill! Och ni stora maffiga tallar några meter bort! Är man stor och stark måste man vara snäll!  

 

Jag misstänker att vilt skilda tolkningar av temat "I det dolda" dyker upp på Blommig fredag den här veckan

Vädrets makter

Nu var det länge sedan jag skrev om vad som händer i mitt lilla rike. 

Den korta versionen är att trädgården har grånat. Frosten i början av november tog en helt oförberedd trädgård med besked.

Den 16 oktober såg det fortfarande ut så här:

  



Träden var inte avlövade, stormhatten blommade för fullt och det mesta pekade på en mild höst. Men icke. Vintern slog till med minusgrader och höll järngrepp i en hel vecka. 

Jag befann mig på varmare breddgrader när det hände och första veckan hemma vågade jag knappt titta ut genom fönstret, chockad som jag var. Jag visste väl att det var en djärv chansning att inte plocka in fuchsiorna innan resan, men att se följderna av mitt slarv var surt. Några bilder på eländet hade jag definitivt inte lust att ta. 
Till råga på allt låg all världens löv i min trädgård, fastfruset i tjocka lager i rabatter, på gräsmatta, på gångar och andra hårda ytor. Jag kände knappt igen mig. 

Men i helgen som gick kunde jag äntligen röja upp. Som tur var hade jag tömt  kompostbehållarna i samband med omgörning av en större rabatt tidigare i höstas, så jag kunde dumpa det mesta av löven. Det är skönt att slippa den annars vanliga provisoriska förvaringen i säckar och andra fyndiga kompostmetoder. 

Och efter höststädningen var det dags för lite pyntning. 

Julros har man ju i rabatterna, men så här års vill jag även ha ett "mobilt" exemplar.

Bifynd från vårt nyöppnade Bauhaus. Vi letade efter julbelysning och hittade alunrot för 10 kr styck. 


Julbelysning (LED, men utlovade 30.000 timmars brinntid) fanns på Rusta istället. Det visade sig att idegranen har en omkrets på över 12 meter.

 

Rhododendronet vid entrén fick ett ljusnät över sig


Här de båda på samma bild

 

Trappan

 

Skimmia övervintrar med lite tur i södra Sverige, enligt säker källa. Kanske inte i kruka, men i rabatt. 

 

Överblivna taxus cuspidata efter sensommarens häckplantering och kvitten. 

I helgen är det första advent och jag fortsätter att jobba på stämningen.

På fredag ska vi ha adventsmingel i trädgården för föräldrar och barn i yngsta sonens klass. Glögg, skinksmörgås, kakbüfe,  marsmallowgrillning och tipspromenad står på schemat. En vågad satsning helt utan reservplan, så förväntningarna på vädergudarna är stora! Hoppas på bättre tur den här gången.

Att minnas

Trädgårdsarbete förknippar jag mycket med att vara närvarande och försvinna i en annan värld samtidigt. Man har en bild på näthinnorna, skönhet förenad med lycka som man har upplevt och vill återskapa. 

Mormor och morfar hade en fantastisk trädgård med olika avdelningar, fast det tänkte jag  inte så mycket på då. Det var viktigare att jag kunde gömma mig under hasselbusken eller i körbärsträdets krona. Och det fanns alltid något gott att stoppa i munnen. Rädisor och vårlök i början av säsongen, jordgubbar, persikor, aprikoser, olika sorters äpplen, plommon, päron och långa rader av vinrankor med druvor som alla smakade olika. 


Omogna vindruvor på röd spaljé på mina föräldrars uteplats


Hemma hos oss, på samma gata, endast 6-7 hus bort var det nästan samma sak. Pappa var besatt av fruktodling och minnena av en fruktlund inbäddad i rosa blommoln på våren går inte att sudda ut. Det var nog det vackraste jag visste.


Min gamla pappa framför sitt hus där han har bott sedan 1966


Jag fick tidigt lära mig att även små barnahänder kunde göra nytta. På somrarna skördade vi och gjorde alla möjliga sorters marmelad, sylt och inläggningar. Timvis satt vi, mamma, min lillasyster och jag i skuggan och kärnade ur bigarråer, plommon eller skalade hårda päron och persikor som skulle läggas och lagras i sockerlag över vintern. Jag älskar fortfarande enkla och monotona arbeten som inte lägger beslag på tankar och fantasi. 



Det dröjde sedan 20 år innan jag fick eget ansvar för en jordplätt. Den var bara en halv kvm på kyrkogården, men så kär och viktig. Där under låg ett litet barn som bara blev tio år. Han skulle ha den vackraste graven på hela kyrkogården. Det fanns inget mer för mig att göra för det här barnet än att sköta om hans grav.  Även nu, 16 år, två andra barn och en trädgård senare, upplever jag en obeskrivlig närhet till honom när jag har fingrarna i jorden.

Bilderna till det här inlägget är tagna i mina föräldrars trädgård.

 

Blommig fredag är nu tillbaka!!!
Som jag har längtat och trodde det var historia.

Denver Botanic Garden

Även under familjens senaste semesterresa i Colorado lyckades jag tjata till mig besök på botanisk trädgård.

Inlandsklimatet i Colorado skiljer sig visserligen i mångt och mycken från vårt men det finns en högaktuell gemensam nämnare och det är torkan. Delstatshuvudstaden Denver ligger på ca 1500 m höjd över havet och snabba och stora temperaturvariationer är vanligt. Det blir mycket varmt på sommaren och vintern kan bli kall, dock betydligt kortare än i Sverige. Runtomkring reser sig Klippiga bergen vars växtlighet lockar nutidens växtjagare, tydligen även svenska sådana. Mer om detta kan man lära sig på Trädgårdsamatörernas vintertest i Varberg i januari nästa år, genom att lyssna på Johan Nilssons föredrag om Göteborgs botaniska trädgårds samarbete med kollegorna i Colorado. 

Nu ösar jag på med bilder och hoppas att den vackra men torra höstträdgården kan bjuda på lite njutning i vinterkylan. Analys av växtmaterialet har tyvärr inte funnits tid till.

Barokkinspiration från Europas slottsträdgårdar?


Tropiska inslag

 

Den formklippta och vintergröna fonden gör hela skillnaden


Grusigt och torrt och vackert

 

Tankarna förs till Beth Chatos trädgård i Essex, England

 

Majsodling, omgiven av vatten.

 

Dova färger

 

I japanska trädgården dominerar också relativt torktåliga växter som t ex tallar. 

 

Rhododendron fanns det knappt några av

 

Men vatten,

 

Vintergrönt och gräs 


och stenblock

 

och den obligatoriska bron.

 

här har vi kommit till gräsavdelningen

 

Till den som ännu inte insett vad ett smart val av träd kan göra med en plantering

 

Rönnsumak som blickfång i ett hav av gräs.

Det faktum att trädgården ligger iklämd i storstaden och är omgiven av höga hus förtar tyvärr lite av helhetsupplevelsen av Denvers Botaniska trädgård. Å andra sidan blir kontrasten en tydlig påminnelse om vårt grundläggande behov av närhet till naturen. Det behövs verkligen, i synnerhet i USA.