Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Om

 

Jag vill dra mig till minnes statistik i gamla skolböcker om att endast 4% av världens befolkning äger en bit av jordens yta. Jag tillhör sedan 13 år den lyckligt lottade lilla skaran och tänker ofta på att denna häpnadsväckande fördelning påkallar ett stort ansvar. Hur regerar jag bäst i mitt rike? Jag söker svar med ett stort intresse för växter och utomhusmiljöer och ett litet hopp om att inspirera andra trädgårdsägare. Trädgården ligger i Göteborg och har ambitionen att vara tilltalande året runt. Öppen för besökare efter överenskommelse. Välkommen!

  


Samlingsplats för trädgårdsbloggar

Deltar i Tusen Trädgårdar

Www.trädgårdsriket.se



 

Klicka på bilden/texten så kommer du till ett inlägg som beskriver det aktuella området

Entrésidan


Berget


Diagonallinjen 


Bladväxtrabatten


Hassellunden


Körsbärslunden


Björkarna


Skogskanten


Stora perennrabatten


Alunrotrabatten


Dagliljerondellen


Altanen i söder


Röda rummet

Presentation



Senaste inlägg

Visar inlägg från augusti 2017

Tillbaka till bloggens startsida

Karl Foersters trädgård

Tyskland är ett land många svenskar passerar på väg till och från sitt semestermål, men är sällan målet i sig. 

I över 20 års tid har jag årligen besökt mina föräldrar i Ungern och när hela familjen är med tar vi oftast bilen och stannar till på vägen för att se oss runt. Det blir i vart fall två stopp per resa och vi har aldrig blivit besvikna. Även små, oansenliga orter på landsbyggden är trevliga, kan till och med visa sig vara riktiga pärlor i detta stora, välskötta land. 

I år hade vi sista stoppet på vägen hem till Sverige i välkända Potsdam, öster om Berlin. Potsdam har historiskt fyllt samma roll för Berlin som Versailles för Paris, kungarnas och överklassens semesterort. 

 

Vad sägs om den här "lilla" terassen? Palatset Sanssouci började anläggas 1744.

Men nu ska det inte handla om barokk och slottsträdgårdar utan om den välkända tyska trädgårdsmästaren, Karl Foersters trädgård. Han levde mellan 1872-1970 och startade sin prennplantskola 1910. Hans hus och privata trädgård sköttes efter hans död av dottern Marianne och numera är det en stiftelse som tar hand om egendomen. 

Huset håller på att renoveras och var täckt av byggställningar när vi var där i början av augusti, så det blev inga bilder på det. (Annars tycker jag är det mycket inspirerande och lärorikt att se hur man på ett proffsigt sätt knyter ihop hus och trädgård i ett klimat som inte är så olikt vårt.)

Jag överraskades av att trädgården har ett stort skuggparti, jag har tidigare endast sett bilder på den soliga framsidan. 

Trädgården är ca 5 000 kvm, så det finns plats för breda gångar och stora träd.

 

Den skuggiga delen norr om huset ska vara anlagd av dottern, Marianne.

 

Men även här finns det plats för stora gräs.

 

Mycket stämningsfulla stigar

 

och mörk men luftig skugga här och där. 

 

Lysimachia clethroides gjorde stort intryck och planta fick följa med hem. 

 

Ålder är faktiskt nästan det största värdet en trädgård kan ha


Stenarti i skugga ser man inte så ofta. Det är väldigt trevligt med stora stenar och grovt grus emellan, tycker jag.

 
Med skogspartier i ryggen och solen i ansiktet.

Kärleksörtens grågröna knoppar är väldigt snyggt tillsammans med rosa blomning!

 

Bergeniablomning i augusti. Hur bär man sig åt? 


Bergenia insprängd mellan stengångar eller i bergspricka är en lysande idé.
I den intilliggande plantskolan räknade jag 32 (!) namsorter av bergenia. Jag blev så paff så jag hade inte sinnesnärvaro att kolla ens. Det kändes bara övermäktigt att ta till sig all information. 

 

Många undviker raka linjier, men så illa är det väl inte? 

 

Stilrent blir det ju. 

 

En avskild del för arbetsbod och redskap

 

Kanske den mest förväntade vyn. I höger hörn skymtar byggställigarna. 

 

Vy från den soliga terassen utanför huset.

 
Ett rejält bord i betong inbäddat i grönska. Relativt enkelt underlag med fyrkantiga trampstenar som mjukas upp med bladväxter.

Det här ska vara en privat del av trädgården. Den enda gräsmattan.

 

Gräset står dock i centrum, fast på ett annat sätt.

 

Den obligatoriska dammen

 

Jag älskar trädgårdar där växtligheten väller över slingrande snygga gångar. Här får man till svängar trots stora fyrkantiga plattor.

Allting blir ju snyggt mot en stengång.


Plantskolan med sina välfyllda hyllor. Perenner, perenner, perenner. Det finns visserligen ett mindre busk- och trädsortiment också, men det ska man inte ödsla tid på.

De här stället är ett paradis för perennälskande trädgårdsentusiaster, inte minst pga sitt geografiska läge som möjliggör inköp, i motsats till England som man ju oftas besöker med flyg. Utbudet av perenner är det största jag har sett och prisläget ligger något under våra ordinarie priser. Förutom bergenia finns det ett stort namnsortiment av flox och riddarsporrar, även pioner, men mindre av t ex hostor. Mycket senblommande perenner, som jag föredrar, och en massa gräs. Jag hade utan problem kunnat tillbringa en halv dag eller mer med att botanisera, men fick nöja med ett par timmar. 

Missa inte Potsdam när du ha vägarna förbi. 

Den bästa årstiden

Jag älskar sensommarens frodighet och överflöd. Särskilt efter en lagom sommar, som jag upplever att årets sommar här på Västkusten har varit. Gräset är grönt och friska träd fäller ännu inga gula blad. Det ätbara mognar och skörden, hur liten den må vara, är härlig. 

 
Min stora perennrabatt är planerad att vara i toppform på sensommaren.

,
Från huset och altanen stoppas utsikten över den av vit sköldpaddsört och härligt doftande flox.

Phlox paniculata 'David' är nog den mest högresta floxen jag har stött på, närmare 90-100 cm hög. 

Vit sköldpaddsört, Cheleone glabra blommar något tidigare än sin mer kända rosa släkting. Är inte lika stabil.

Höstöga, Coreopsis verticillata 'Moonbeam' har favoritfärgen ljusgul. Blommar länge.

 

Ulleternell, Anaphalis triplinervis.

Ett välmående bestånd av daglilja, utblommade astilbe och salvia. Solhatten 'Magnus' är på gång.

  

Favoritvinkeln 

 

Hyfsat färgstämt för en gång skull

 
Och sensommarföreställningen är inte heller den sista i denna rabatt. När perennerna har blommat färdigt tar 5 välvuxna japanska gräs över. Och oktoberstormhatten, förståss.

Positivt överraskad

Önskar att jag hade mer tid över till bloggandet, men familjen och allt det praktiska i trädgården tar över till och med under semestern. 

Nyss hemkommen efter hela 16 dagars utlandsvistelse (har aldrig varit borta så länge på högsommaren) kände jag knappt igen min trädgård (ok, det var lite av en överdrift). 

Störst förändring noterade jag i den nyanlagda perenrabatten utanför vår altan i söder. 

 

I början av oktober 2016 valde jag att nästan helt tömma den ca 10 år gamla rabatten på sitt innehåll.


Jag planterade nytt efter omfattande jordförbättring enligt konstens alla regler.

 

Rabatten kom dåligt igång under vår och försommar, tyckte jag. Jag var lite förvånad, med tanke på allt arbete jag la ner, men tröstade mig med att frosten första veckan i november 2016 kanske satte stopp på höstetableringen. 

Men som det måste ha varit bra väder medan vi var bortresta! Ur växtprespektiv, alltså. Det måste ha regnat och solen måste ha lyst då och då utan att steka. 

Det ser jag på min rabatt.

 

Så ser den ut den 8 augusti 2017

 

Brunnera macrophylla har flera liv. På våren är den tidig och blommar länge med härligt blåa blommor. Säckar lite efter blomningen i juni, men tar nya tag och utvecklar tjusiga blad. 

 

I rabatten finns även kärleksört, skogaster, hakonegräs och solhatt. Och tydligen en kvarglömd liljelök.

 

Eftersom det var så glest under försommaren slängde jag ner mina överblommade gyllenlack som jag alltid har i kruka tillsammans med penséer på våren. Det var nog säsongens smartaste gärning. Nu hoppas jag nästan att gyllenlacken klarar vinter.

 

Fackelblomster funderar jag på att köpa flera att fylla tomma gap med. Framför allt i närheten av buxbomshäcken är det praktiskt med stabilaväxter som inte lägger sig på häcken som ju då växer ojämnt. 

Det är trots allt inte fel att satsa på att sensommarblomning. Det är mitt sätt att hålla kvar sommarkänslan. 

En tigerlik lilja

Liljor hade varit mycket odlingsvärda om det inte var för liljebaggarna. Jag har odlat liljor i  över 10 år och det för med sig tyvärr att liljebaggarna blir fler och fler. Även om jag i början av säsongen är duktig på att jaga dem, sjunker min uppmärksamhetsgrad allt eftersom tiden går, baggarna förökar sig och många liljor far illa. 

Till nya ställen har baggarna lite svårt att hitta, har jag en känsla av.  En relativt nyplanterad lilja av modell tigerlilja har klarat sig nästan helt utan skador på berget. 

Lökarna köpte jag (lösvikt på mässa) och planterade våren 2016. Förre sommaren blommade de inte, lökarna var för små. Tråkigt att de säljs med löfte om blomning samma år. 

Men den som väntar länge....   Krafterna verkar ha sparats till i år. 


 Namnlös och aldrig skådat av mig tidigare

Färgen skulle jag kalla orangeröd.
 

I halvskuggan vid skogskanten.

 
Blommorna är lite större än tigerliljornas blommor


Men lika prickiga 

 
Jag har planterat dessa röda skönheter i grönskan vid skogskanten, men vid närmare eftertanke borde de växa tillsammans med Montbretian 'Lucifer'. De är snarlika i färgen men helt annorlunda i form. Hos mig blommar de samtidigt. Med några japanska gräs inblandade skulle det vara en häftig exotisk högsommarplantering. 

Taggat med: