Jag är ingen expert på aklejor och samlar inte på dem, varför jag blir nästan lite förvånad över deras antal i rabatterna. 

Jag har lärt mig känna igen fröplantor av akleja och försöker ta var på dem. Självsådda plantor brukar klara alla lägen, det är inte så noga. Förutom blomningen uppskattar jag dem för sin goda vana att visa livstecken tidigt på vårvintern. 

Särskilt många sortnamn kan jag inte leverera, så gott som alla mina aklejor är självsådda. Frön till tjusiga sorter som  jag - förförd av frökataloger - inhandlar på vintrarna gror nästan aldrig, vilket gör att jag till slut köper plantor i blom i hopp om  avkommor.

 

En enda, buskig planta av pastellakleja lyckas dominera hela körsbärslunden efter att lungörterna och julrosorna har vissnat. Den råkar vara en planta som jag fick gro och växa till sig. 

 

Lite blek, men blomvillig 

 

Den här vita ballerinan fick jag av en arbetskamrat för många år sedan. Här i sällskap av matchande kavaljer, hosta 'Patriot'.

 

Ovanligt stora blommor 


Dessa blå är avkommor till en alpakleja 

 



 

Christa Barlow?

 


Mina favoriter, som gick under benämningen grönakleja på fröpåsen 

 


Små vitgröna blommor på långa stjälkar

 


En lite grönare och fylligare variant

 


Den borde ändå vara 'Nora Barlow'

 


Små söta blommor i härlig färgkombination

 


Den här färgstarka aklejan gömde sig i stjärnmagmolian.

 


En intressant modell. Trevligt när blomman tittar uppåt.

Aklejan är en behaglig försommarblomma som inte kräver särskilt mycket av sin trädgårdsmästare. En gåva i rabatterna och ett roligt motiv framför kameran.