Jag har en färgstark, blommande trädgård med tonvikt åt sensommarhållet och idag visar jag lite planlöst några av mina favoritväxter. Favoriter just nu, ska jag säga. De riktigt stora favoriterna har under blivit växter med prydnadsvärde året om, dvs blad och grenverk.  

Blomningen är tillfällig och tillför variation, men är egentligen överkurs. En bra trädgård bygger på planlösning (golv, väggar och tak, ni vet), behovsanpassad infrastruktur och grönska. Blomning är sekundärt. Det är lite lustigt att för väldigt många (så har det varit även för mig) är ändå blomning som är det första och starkaste incitamentet för att vilja ha en trädgård. Önskemålen och visionerna samlas kring färg och doft och jag kan tänka mig att trädgårdsdesigners har många gånger full show med att byta färdriktning hos sina uppdragsgivare. Jag vet inte, men jag skulle tro det. När jag blir rådfrågad av kompisar och arbetskamrater handlar det nästan alltid om längtan efter en vit, rosa eller blå rabatt. Ibland röd. 

Nåväl. Jag blir också glad av färger och har just nu ingen som helst anledning att vara ledsen. 

 

Kransveronikan (veronicastrum virginicum 'Album') är inte så färgstark, men en formstark perenn, åtminstone just den här vita sorten i vindskyddat läge. Jag har testat andra namnsorter som jag inte alls tycker lika mycket om. 

  

Temynta (Monarda 'Beauty of  Cobham') är rolig med sina flera våningar och luktar gott. Äldre plantor kan lätt drabbas av mjöldagg och då måste den tas bort för att undvika spridning till andra växter. Ingen stabil perenn, men jag är förtjust i den. 

 

Tigerliljan börjar blomma bredvid ett japanskt gräs. På botaniska har de tigerlilja i skuggsparti med bara gröna blad (ormbunkar?) runt om. Mycket effektfullt. 

 

En tomteröd lökväxt mitt i juli kräver mod, skulle jag vilja påstå. Inte just vid planteringen, det är nämligen otroligt lätt att trycka ner de små lökarna i backen. Men om man har vanan att tänka ett steg längre, ja, då kan det bli svårt. Japanskt gräs som granne är mitt bästa tips. Monbretia är annars oväntat lättodlad i min zon. 

 


Fjäderastilben 'Sprite' har en betydligt stillsammare blomning i bladväxtrabatten. Det är en mycket odlingsvärd, låg astilbe med mörka, täta blad. 

 Ha det bra i högsommarvärmen!