Jag har fem fullvuxna japanska gräs i min stora perennrabatt och tre till på andra ställen i trädgården. 

Alla fem är svårt att fånga på samma bild, men här syns i alla fall tre i bakgrunden. Bilden illustrerar också en viktig anledning till att jag har dem. Foto från den 14 januari i år.


Japanska gräs behöver klippas ner så här års. Väntar man med klippningen för länge så att årets strån börjat växa, blir det så gott som ogörligt. 

Personligen tycker jag att de även bör delas varje år, i vart fall från och med 3-4 års ålder. Växer de i kraftig gjord, blir de alldeles för omfångsrika och överdimensionerade och förlorar helt sin graciösa skepnad. Som häck/grön vägg kan det funka, men i en perennrabatt finns det andra plantor som behöver utrymme. 


J
Det är denna skönhet som blev första offret. (I mitten på bilden ovan.) Här redan lite för tjock för min smak. (I brist på sortnamn kallar jag den Marika, efter min kusin, som delade med sig sin planta.)


Delningen är en riktigt kraftmätning, den kompakta rotklumpen är hård och seg. Jag brukar försöka lyfta plantan försiktigt från ett håll med spade, utan att gräva upp den helt. Sedan hackar jag loss en tårtbit, en tredjedel av plantan ungefär. Miscantus har ytliga rötter, man ska bara igenom en 15-20 cm tjock rotklump, sedan lossnar det. Idag klarade jag det med spaden, men yxan låg bredvid i beredskap. 


Det gäller att ha en vass spade att hacka med.


En tuva på högst 20 cm i diameter är alldeles lagom att behålla om ni frågor mig. Rejäl, men inte klumpig. 

Sedan gäller det att fylla på det tomma hålet efter tårtbiten med bra jord och ta vara på det uppgrävda överskottet. 

Jag har ingen mer plats för storvuxna gräs, så jag krukar upp dem i lagom storlek. Till försommaren brukar det bli en lovande planta som är lätt att bli av med bland vänner och bekanta. Japanska gräs är populära. 

Jag fick två rejäla bitar efter delning av en planta. 

Ok,  nu har jag bara 7 bamseplantor till att ta itu med.