Då var det dags för klockrankan att slå ut sina första blommor. Det är tidigt på säsongen för att vara klockranka. 

Mina frösådder grodde dåligt i år, bara en kom upp, så jag fick två små plantor av en väninna för säkerhets skull. Alla tre klarade dock avhärdningen, som jag annars ofta lyckas missköta. Så nu har jag tre hungriga och törstiga plantor i varsin kruka klättrandes typ överallt på altanen. Klockranka är väldigt frodig även i kruka, vilket gör att den passar utmärkt till balkong och terass. 

En riktigt stadig spaljé är utmaning förståss.

En gammal klädhängare tjänar som klätterstöd.

 

Här lutade jag en smal stålspaljé mot väggen bara.

 

Den här är på väg upp till balkongen

Klockranka har många sympatiska egenskaper. Den är lätt att dra upp från frön (köp färska fröer varje år, jag använde fjolårets rester, därför misslyckandet), växer snabbt, klättrar av egen kraft och har urtjusiga blommor. Den tål ett par minusgrader på hösten, vilket innebär att den håller hela säsongen och lite till, ända till den första rejäla frosten, och den kommer sällan före december på Växtkusten. Det är en grå novemberdag jag såg klockranka för första gången, klättrandes på höga stödmurar vid Tjolöholms slott. Det var på 2013 års julmarknad. 

Att klockranka är ettårig ser jag som en fördel, man slipper klippning och oron för hur den klarat vintern. Det är bara att köra ner den i komposten när den väl har frusit. 

 

Blomknopparna har läcker form och tar god tid på sig att slå ut. 

 

Och de 6-7 cm långa blommorna är fullständigt bedårande

 

Jag hamnar alltid i dilemma om jag så fota klockorna framifrån eller från sidan. Lika vackra  från alla håll.

Det roliga är att min väninna sådde den vita varianten av klockranka, medan jag sådde den som skiftar färg under sin livstid, från vanilj till rosa och till slut mörklila. Det är den vita varianten som syns på bilderna ovan och den ska behålla sin ljusa färg även när den åldras. En blomma håller  i 4-6 dagar, beroende på väder, så snart får jag veta om det stämmer. 

Jag måste fuska lite om jag ska visa den lila sorten, den har ännu inte börjat blomma. 

Färgskiftningar hos samma blomma på fjolårets planta

 

Stilig oavsett färg. Kul att ha båda.

Nu hoppas jag på en rik blomning ända in i november.