Det har nog inte undgått någon att jag odlar på ett berg. Det är jag långt ifrån ensam om i den här delen av landet. Berg i dagen, tunt jordlager och snabb uttorkning är tuffa odlingsförutsättningar.

Efter drygt 10 års ganska urskiljningslöst samlande av växter har nu även mina smalaste bergsprickor blivit befolkade. Växter som självmant  flyttar in i dessa, kanske endast 10 cm djupa och mycket smala diken verkar veta vad de gör. 

 


Daggkåpa frösår sig och är häpnadsväkande anpassningsbar. Under magra förhållanden blir daggkåpan en minivariant av sig själv. Kompakt och låg. 

 

Iris pumila, dvärgiris har jag visserligen planterat själv, men förökningen gick som på räls i denna lilla bergspricka. Vanlig trädgårdsiris är mer svårodlad. 

 

Mossa är svår att påverka så det är bara tacka och bocka när den flyttar in.

 

Bergenia klarar sig på ingenting. Det finns många olika sorter numera, dock vågar jag inte påstå att alla är lika anspråkslösa.

 

Mitt hetaste tips är att försöka etablera svärdlilja i trånga utrymmen. Den är inte alls så törstig som den framställs i litteraturen. Den gulrandiga varianten är något mindre invasiv, men klarar även den tuffa förhållanden.

  

Svärdlilja och daggkåpa kontrasterar dessutom snyggt varandra


Digitalis funkar utmärkt i bergsprickor och även självsådda aklejor hittar jag ibland trånga utrymmen.

 

Randgräs, Phalaris  arundinacea 'Picta' är svårt att hejda. Det finns säkert många andra torktåliga grässorter som passar.


Vad ska man då  tänka på när man ska anlägga en trädgård på en bergig tomt? Bristen på jord, dvs näring och vatten år det viktigaste.  

Alpina växter planterade i grus och sand är naturligtvis ett alternativ, men för de flesta trädgårdsägare tar det ett halvt trädgårdsliv att upptäcka alpinerna och resten av tiden går åt att lära sig att odla dem. Det är oftast små samlingsobjekt som man njuter av på nära håll. Vill man göra intryck från långt håll, inifrån huset, till exempel, behöver man stort stenparti med många plantor. Trädgårdsägaren i gemen vill ha lättskött och frodig grönska att vila ögonen och sinnena på, gissar jag.

Vad finns då för alternativ? Torktåliga växter med ytligt rotsystem behöver man och det är i högsta grad motsägelsefullt, eftersom torktålighet hänger oftast ihop med att växten skickar rötter i djupet där det finns fukt. Fuktighetsälskande växter med ytliga rötter som t ex rhododendron och astilbe är direkt olämpliga. Generellt är det livskraftiga växter som man normalt avråder i från att ha i rabatt som man ska satsa på. 

Har man en större bergplatå som inte är allt för brant kan det vara en idé att bygga upp och terassera med hjälp och stenar och torvblock. Då ökar antalet växtalternativ radikalt. 

Så här gjorde jag i höstas på ett ställe där tidigare växte en ung björk och grästuvor.

Man får tillföra stora mängder fuktighetshållande jord. Det kräver god vigör och lite finess. Jord måste man köpa med omsorg ( det är ett kapitel för sig) och torvblock är svårt att komma över till rimligt pris. Skottkärra är mindre lämpligt på kuperad terräng, man får kånka med jorden i kraftiga planteringspåsar med handtag. 

Men allting går att lösa.

Vilka växter trivs i dina bergsprickor?