Gyllenlack eller lackviol, som den ochså heter, är min nya vårförälskelse i kruka.

Jag provade gyllenlack med stor framgång redan förra året.  Den blommade länge in på försommaren, då jag klippte ner den med följd av att den fick nya krafter och inte slutade blomma förrän julens frostnätter och då snackar vi ner till minus fem. 

 

En bild från 24 april förra året


Näring och klippning är nyckelorden. Sol vet jag sjutton om lackviolen är så nogräknad med. Eftersom jag planterar den tillsammans med penséer (gillar inte samplantering egentligen, däremot krukgruppering) sätter jag inte krukan i sol, sol gillar ju inte penséer. 

Igår lyckades jag äntligen få tag på nya plantor.


Behaglig lavendelblå, det finns även en ljusare variant. 'Poem Lavender'?

 

Favoriten med svårettiketerade färger. 'Winter Orchid'?

 


Och en röd. 'Winter Passion'? Mums säger jag bara. 

 


Det är fascinerande att en och samma blomma rymmer så många olika nyanser.


Även Allt om trädgårds senaste nummer (6/2015) uppmärksammar gyllenlacken, det har emellertid inte plantskolorna i Göteborstrakten gjort. 

Min favoritplantskola, Mölnlycke garden center, som blir bättre och bättre för varje år (nyligen utbyggd och har ett enormt sortiment - förtjänar ett eget hyllningsinlägg egentligen), hade den inte igår. Som tur är 😉, finns en stoor rikstäckande kedja som försåg sig med sisådär 10-15 plantor, i fyra olika färger, så min Påsk kan komma att bli fulländad! 

Jag återkommer i nästa vecka om hur det gick. Det finns några andra faktorer som också spelar in...