Ibland känner jag mig nöjd. Trots mycket tidig höst med kupiösa mängder regn blir jag glad vid hemkomsten. Vår entrèsida prunkar och det är tacksamt, eftersom uteplatsen i söder är uppgrävd pga altanbygge.

 

Gruset hinner aldrig tork upp, men pagodkornellen, cornus controversa Variegata har växt en våning under säsongen. Undar om den översta våningen "lägger sig" av sig själv längre fram, eller behöver hjälp. Nå ja, det viktigaste är att den hinner avmogna innan vintern. 

 

I verkligheten är det inte lika trångt som på denna bild. Det japanska gräset, 'Melapartus' har inte nått sin höjdpunkt ännu, vipporna behöver nog lite mer sol för att orka slå ut.

 

Sköldpaddsörten som är ett bra val för begränsade och utsatta utrymmen, blommar för fullt. Men sopa upp hinner man inte mellan regnskurarna.

 

Smala sydboken  är svårfångad på bild men desto mer iögonfallande i verkligheten. Tyvärr kan den bli jättestor, så jag vet inte hur det kommer att gå. Att klippa den på höjden känns helt fel och snart också helt "omöjlig". 

Hoppas nu innerligt på några torrare dagar så vi kan vistas i våra trädgårdar lite till.