Det är nästan att jag får nypa mig i armen. Är det verklighet eller dröm? 

Jag har nu fått behålla mina blommande tulpaner i typ hela två veckor. Det känns som en gåva från ovan.

Jag brukar aldrig planera för tulpanblomningen utan köper, nästan lite motvilligt, lökar på rea sent på hösten. Det får inte kosta för mycket,  eftersom jag inte kan räkna med att få uppleva dem i blom. 

En del tulpaner gick mycket riktigt åt tidigare på våren, men när gräset i naturen växer till sig och buskarna slår ut, blir djursbesöken glesare.

'Purissima'

 
Det är svårt att återge, men  Purissima ändrar färg från blekgul till vit under blomningen. En storvuxen tulpan. 

 

En överraskande tjusig,  relativt kort sort som Bambi inte hade upptäckt när han var på besök


''Del Piero' får tydligare och tydligare rosa kanter allt eftersom

 

Av kyliga 'Candy Prince' finns det bara tre stycken kvar

   

'Claudia' har också gått åt. Den blommar i nästan samma färg som löjtnantshjärtan och bergenia OCH samtidigt. Hos mig i alla fall. 

 

Fast runt löjtnantshjärtat finns bara tre stycken kvar. 


En minitulpan som blommar och förökar sig varje år. Tulipa kaufmanniana 'Concerto'. 


Jag har två tre tulpanbestånd kvar som ännu inte har slagit ut, två är kortväxande botaniska tulpaner som återkommer varje år och det tredje är en senblommande som har 2-3 blomknoppar på varje stjälk. I det här kyliga vårvädret lär det tyvärr dröja innan dessa slår ut. Det är inte kul när vårblomningen går över på en vecka, men årets utveckling måste vara av det långsammaste slaget.