"Blommor, fruktträd, bersåer och grönsaksland i all ära, men utan en igelkott är ingen trädgård fullkomlig."  - inleder Lotta Möller kapitlet om Den hemlighetsfulla igelkotten i sin bok om Trädgårdens natur. Hon menar säkert inte att en igelkott i sig kan garantera fullkomligheten, tyvärr,  ;-)men jag kan stolt rapportera om att vi "har" en. Ok då. Vi hade ett kort besök i somras. 

En igelkott strövar tydligen omkring och vandrar flera kilometer varje natt. En hane kan täcka ett område på 50 hektar, en hona hälften. Så jag kanske inte kan betrakta den som min egen. I somras lyckades jag i alla fall föreviga besöket. 


Ögonkontakt. Det händer väl en gång i livet. Fast när jag var barn sprang jag på dem oftare. 

 



 


Lite rädd för kameran 

 


"Vågar jag runt hörnet"

 


Tak över huvudet i alla fall

 


Under rhododendronbusken känns tryggast

Enligt Lotta är det vintern , och inte trafiken, som orsakar de flesta igelkottsdödsfallen. För att hjälpa igelkottarna att klara sig igenom den kalla årstiden skall man ordna övervintringsplatser för dem. Löven ska få ligga kvar på avskilda ställen, marken under häck och buskage ska lämnas i fred och en del av vedstapeln sparas, föreslår hon. Komposten kan också fungera som vinterbostad.