Innegården ligger norr om huset och det är vår entrésida. Den omgärdas av garaget, huset, ett staket i norr och berget i väster. Det är den delen av vår trädgård som har den starkaste rumkänslan. Ingången är smal så inga maskiner kan komma in här. 


 

Här kan man se att huset i söder skuggar, men under högsommaren får innergården ändå rätt mycket sol

En solsäng gömmer sig bakom sköldpaddsörten

 

På trappan samlar jag fuchsior i svala färger och hostor. En formklippt idegran avgränsar rummet från det intilliggande arbetshörnan med förråd och planteringsbänk. Under idegranen har jag testat alla marktäckare som är gångbara i det här landet och lite till. Gulbladigt penningblad verkar fungera de nedre regionerna. Längst ner gulbladiga hostor och högst upp flocknäva på uppväxt. Förhoppningsvis klarar den det mörka och torra läget. 



Miscanthus sinensis "Melapartus" i toppform och rosa dahlior 

I den runda odlingskragen odlade jag bondbönor förra sommaren. Man kan tycka att den var lite malplacerad, men andra delar av trädgården är inte rådjursäkra nog för grönsaker

Staketet i norr blev till när vi insåg att det inte gick att plantera häck på grund av att det är berg i dagen. Trädäcket - som min mamma kallar ironiskt för ”scenen” på grund av dess upphöjning - döljer bergets ojämnheter och gör att vi kan använda ytan som sittplats.


 

Vad vore livet utan krukor?

Entrésidans gräsmatta ligger lite risigt till, jag går och funderar på att ersätta den med grus/skifferkross i sommar.  Min man klagar alltid när gräset ska klippas och kanterna är också jobbiga att hålla ordning på (mitt jobb). Samtidigt tycker jag att gräset mjukar upp mellan gången och berget. Jag har inte bestämt mig ännu. Den som lever får se.....