Är man, som jag, förtjust i vedartade växter och vill ha många är acer palmatum en tacksam art att leka med. Träden är små och långsamtväxande så man får plats för många. De utmärker sig visserligen inte med att vara långlivade, men har många andra fördelar som gör dem odlingsvärda: udda färger, läckra bladformer, tidigt bladutsprång och vackra höstfärger. Men det är deras miniatyrformat som fascinerar mig mest. Ingen skuggande jättekrona och inget rotsystem som breder ut sig. Jag brukar inte drabbas av skadegörande på mina lönnar och inte heller rådjuren har gett sig på dem. Så svårodlade är de inte, i alla fall inte på västkusten. 


Det var grannens röda lönn som har försått sig i en nyanlagd rabatt för tio år sedan. Här är resultatet. Pga sin storväxta mamma vågar jag inte plantera den i rabatt utan pysslar om den i kruka. Det är en tuff rackare som har lärt mig att även en till synes allvarlig skada på trädstam kan läka ihop. 

 

I min alunrotrabatt har jag tre exemplar av lönnar


Orange Dream slår ut tidigast i en för våren udda orangeröd färg

 
som sedan bleknar till gulgröna nyanser

Butterfly var flerstammig från början, men frusit tillbaka en kall vinter som den tvingades tillbringa i kruka. Nu återhämtar sig fint i alunrotrabatten.


Finast och förnämast av alla är Acer Shirasawanum 'Aureum'. Det är tacksamt med ett mörk plank bakom.

En lite större, "oäkta"  Shirasawanum med färre antal flikar på sina  blad, men med samma växtsätt och form. Frösådd av en annan trädgårdsamatör.

 
Shaina är kompakt och liten, inte högre ön 70-80 cm.
 

Sango Kaku har röda grenar, vilket gör trädet attraktivt även när det är avlönat 


Bladen är friskt gröna

 

Ukigumo har ljusgröna, nästan vita blad och röda bladskaft. 


Acer palmatum Cristatum  är fortfarande bebis, endast 40 cm hög. Upprättväxande med vridna blad. 


Japanska lönnar gör sig allra bäst i japanskt inspirerade tädgårdar, men jag använder dem i perennrabatter och det tycker jag fungerar. Jag skulle kanske inte välja en orangebaldig lönn till en rabatt med mormorsväxter, men i lundmiljöer, mellan bladväxter eller tillsammans med alunrot blir de läckra blickfång. De fyller funktionen av en storvuxen perenn, fast är mer lätthanterliga och finns där även på vintern.