Vårtröttheten håller mig i sitt grep och inte blev jag gladare när jag sammanställde årets första tre månadsbilder som alla är tagna på samma plats. Jag kallar rabatten på ca 4 x 5 meter för Hassellunden. Den ligger en bit norr om huset, skarpt avgränsat med staket, berghällar och en jättestor formklippt idegran. Min allra första rabatt, i naturalistisk stil. 

Ok, nu tittar vi.

Voilà:


27 januari

  

24 februari


18 mars


Ingen explosion direkt, eller hur? 

Till saken hör att området nås inte av vintersolen, vilket nog bidrar till att det går så här plågsamt långsamt.

Samtidigt vet jag att nu är det slut på tråkigheterna, i april händer det massor i backen och i trädkronorna. 

Och kryper man lite närmare, ser det redan nu hoppfullare ut:

  

Snödroppar är snödroppar. Vad vore den här årstiden utan de??? Ärvda, älskade och nyplanterade förra våren.

Krokusar i blandade färger, lökar jag satte för mer än 10 år sedan. Kan inte påstå att de har förökat sig, men har inte försvunnit heller.


Jag drömmer om en matta av krokusar i vita och olika blåa nyanser, men har inte hjärta att utrota de gula. 


I en annan del av trädgården blommar vita krokusar.


Iris reticulata slutar tyvärr att blomma hos mig efter några år. Ska det vara så? Finns det bättre och sämre namnsorter? 



En tuff liten rimfrostbiten primula som inte kan låta bli att blomma. Fådd och namnlös. 



En tidig nunneört

 


Snöklockan är en ljuvlig vårblomma, men utbredningen går tyvärr väldigt långsamt.

 

Nu när jag ser detta hoppas jag kunna rycka upp mig från min vinterdvala.



Flera månadsbilder finns här.