När jag tittade på olika bloggar häromdagen råkade jag läsa ett inlägg som handlade om planer att göra om en "fulhörna". Det var Veronica på bloggen Sanda Cottage som visade 'före'- bilder och funderingar kring förbättringspotential. Det var mycket lärorikt och mycket igenkänning. 

Det slog mig hur lite vi visar upp av våra trädgårdars svaga sidor och problemområden. En misslyckad rabatt kanske dyker upp då och då, men sällan ser man olösta förvaringsproblem och skräphögar. Eftersom det är en väsentlig del av vår trädgårdsvardag, bestämde jag mig för att granska min egna fulhörna, åtminstone en utav dem, med hjälp av bilder. 

Några gamla foton om bombnedslagstillstånd fanns inte, jag brukar uppenbarligen inte fotografera stället när det är som fulast. Men när jag har städat undan, ett par gånger om året, DÅ kan kameran åka fram. 

Som här. Allt är undanstoppat. Den dagen kan jag dock inte minnas.

 


Inte den heller. Gissningsvis fem minuter innan en visning 



Här har tillkommit ett planteringsbord och det är belamrat, men annars ser det hyfsat ut.

Från barnens rum på övervåningen har vi full utsikt över det vi kallar baksidan så jag öppnade fönstret och tog några aktuella bilder. Som ni ser är arbetshörnan belägen utanför vår vedbod.


Så här såg det ut häromdagen från övervåningen



Hinkar, torvblock, krukor, amplar, en snöskyffel (som har bara varit i vägen denna vinter, tack och lov), men också mina två fantastiska spadar av samma modell. Den  äldsta har hängt med i 10 år. 
 

Vedboden är indelad i tre sektioner, varav en tjänstgör som redskapsbod och en annan som uppsamlingsstation för skräp som ska till återvinning. Det är bara det mittersta facket det finns lite ved i. 

Det mesta här ska till tippen. Dock inte vattenkannan och fiberduken. 


Utanför vedboden har vi en gruslagd yta. Allting som jag inte har en ordinarie förvaring för och allt sådant som jag inte vet vad jag ska göra med hamnar där.


Fatet i förgrunden är sönder. 

Omärkta perennbebisar i plastkrukor. I zinkbyttorna hade jag direktsådd zinnia förra året. Här tjänar den ena som provisorisk vinterförvaring åt en snöbärsbuske som jag inte hann plantera i höstas. 

Och nu svänger vi in bakom vedboden. Där kommer det bästa.

 


Ännu mer plastkrukor, pinnar och växtstöd  i massor. Men vattentunnan, som samlar upp vedbodens regnvatten borde ge en liten pluspoäng.

 


Uttjänta strumpor med lecakulor i  som jag lägger i botten på mina dahliakrukor. Korgen har stått ute hela vinter. 

Förvaring av trädgårdens prylar är utan tvekan utmaning för oss alla. En bod av den här modellen är i och för sig guld värd, men vi har inte löst inredningen med hyllor osv så det blir fort kaos därinne. Den enda smarta lösningen vi har är en gammal postlåda på insidan av en utav vedbodsdörrarna där jag kan lägga mina trädgårdshandskar. Den har jag dock missat att ta bild på. 

Så nu under våren ska vedboden tömmas helt på sitt innehåll, skräpet sk forslas bort och endast sådant vi verkligen behöver ska ställas tillbaka. Jag får se om jag orkar fjäska till mig lite nysnickrade hyllor. Antalet plastkrukor måste reduceras radikalt.  "Lecaormarna" kommer till återanvändning när jag sätter dahliaknölarna. Perennbebisarna måste märkas upp och säljas på loppis. 

Och planteringsbordet ska omvandlas till blomsterbord med en tjusig installation a la AoT:s  omslagsbild....