Den roligaste tiden på året är när träd och buskar grönskar. 

Träd och buskar är alltid en större investering, både ekonomiskt, estetiskt och känslomässigt än perenner är. Att följa bladutsprånget under några veckor i maj är nog den mest spännande trädgårdshändelsen i mitt tycke. 

Lever trädet? Slår alla grenar ut? Växer det? Växer det snyggt? 


Japanska lönnar är samlingsobjekt för många. Här Acer palmatum 'Orange Dream', som har nu runt 7-8 på nacken. Acer shirasawanum Aureum till höger behöver några dagar till. Två favoriter som också utgör utsikten från vardagsrummet.
 

En annan bronsfärgad historia, smällspirea Physocarpus opuliofolius 'Amber Jubilee' har bra härdighet och jag odlar den kruka. Färgen påverkas starkt av rådande ljusförhållanden och plantan flyttas därför med fördel runt för att hitta det mest optimala läget. För mycket sol bränner bladen och i skugga blir busken intetsägande gulgrönbladig. Snyggt hängande växtsätt dock.

 

Rönnspirea Sorbaria sorbifolia 'Sem' är läcker men sätter rotskott. Eftersom den är mycket härdig går det bra att odla även den i kruka. 

 

Min självsådda mörkbladiga lönn är ett mycket lyckat barn till grannens stora träd.

 

Nykomling sedan 2 år är sydboken som har ett mycket smakfullt, glest men snyggt växtsätt. Svårfotograferad dock.

 

Ännu yngre är dvärgkastanjen som har en helt osannolik start på våren. Aesculus pavia 'Koehnei' får laxrosa blommor och gröna blad längre fram. 

 

Inte undra att silverpäron är populär. Härligt silvriga blad och söta blommor. Jag säger bara, klipp. Det naturliga växtsättet är glest och spretigt.

 

Mörkast av alla mörkbladiga fläder är nog Sambucus nigra 'Black Tower'.

Fortsättning följer.