Önskar att jag hade mer tid över till bloggandet, men familjen och allt det praktiska i trädgården tar över till och med under semestern. 

Nyss hemkommen efter hela 16 dagars utlandsvistelse (har aldrig varit borta så länge på högsommaren) kände jag knappt igen min trädgård (ok, det var lite av en överdrift). 

Störst förändring noterade jag i den nyanlagda perenrabatten utanför vår altan i söder. 

 

I början av oktober 2016 valde jag att nästan helt tömma den ca 10 år gamla rabatten på sitt innehåll.


Jag planterade nytt efter omfattande jordförbättring enligt konstens alla regler.

 

Rabatten kom dåligt igång under vår och försommar, tyckte jag. Jag var lite förvånad, med tanke på allt arbete jag la ner, men tröstade mig med att frosten första veckan i november 2016 kanske satte stopp på höstetableringen. 

Men som det måste ha varit bra väder medan vi var bortresta! Ur växtprespektiv, alltså. Det måste ha regnat och solen måste ha lyst då och då utan att steka. 

Det ser jag på min rabatt.

 

Så ser den ut den 8 augusti 2017

 

Brunnera macrophylla har flera liv. På våren är den tidig och blommar länge med härligt blåa blommor. Säckar lite efter blomningen i juni, men tar nya tag och utvecklar tjusiga blad. 

 

I rabatten finns även kärleksört, skogaster, hakonegräs och solhatt. Och tydligen en kvarglömd liljelök.

 

Eftersom det var så glest under försommaren slängde jag ner mina överblommade gyllenlack som jag alltid har i kruka tillsammans med penséer på våren. Det var nog säsongens smartaste gärning. Nu hoppas jag nästan att gyllenlacken klarar vinter.

 

Fackelblomster funderar jag på att köpa flera att fylla tomma gap med. Framför allt i närheten av buxbomshäcken är det praktiskt med stabilaväxter som inte lägger sig på häcken som ju då växer ojämnt. 

Det är trots allt inte fel att satsa på att sensommarblomning. Det är mitt sätt att hålla kvar sommarkänslan.