Jag har skrivit om fuchsior förr och har också länkat inlägg om fuchsior som månadens favoritväxt för november(!) hos Anna Vattenkanna. Men nu är det alltså dags igen. 


Svala färger

Jag tittade till dem i garaget i helgen och kan berätta att de börjar grönska lite smått. Januari-februari är den svåraste tiden för dem. Det är tyvärr inte tillräckligt kallt i vårt garage (runt 13 grader) och ljuset är på väg tillbaka. Det är bara två små fönster på ett utav garageväggarna, men några av plantorna är så vitala så att de reagerar med nya skott. 

 

Inte dags ännu, lilla vän.


Fuchsiorna behöver inte någon större värme eller särskilt mycket ljus för att utvecklas, men det behöver förstås bli plusgrader innan  de kan ställas ut. De mår alltid bättre av att vara utomhus, förutsatt att det är plusgrader. Så den dagen vädret slår om, åker plantorna med nya skott ut, åtminstone på dagen.  Det är svårt, nästintill omöjligt att föreställa sig att det är så här de såg ut för tre-fyra månader sedan:

 

Min äldsta planta har hängt med i tre säsonger


Ännu svårare är det att tro på de små små sticklingarna som redan börjat dyka upp i plantskolorna. De är sällan större än 6-8 cm men kan växa till rejäla, ivrigt blommande buskar på bara en säsong. När jag är på plantskolan hör jag ofta att folk dömer ut fuchsiasticklingarna i stilen "De blommar väl inte i år."  Och det kan inte bli mer fel, det gör de visst. 

I söndags kväll "råkade" jag ha vägarna förbi Blomsterlandet och besöket slutade med att tre små sticklingar fick följa med mig hem. Deras väl och ve kommer jag att rapportera om med jämna mellanrum. Tills vidare ska de få stå på fönsterbrädan i vardagsrummet i öster. (Jag kanske smygsänker elementet under, min man får inte veta något!) Så fort rötterna fyller ut sina krukor är det dags för omplantering till större krukor. Det är frågan om några dagar, på sin höjd en vecka. 

 

Nyanlända Annabell, Flying Scotsman och Rohees New Millenium på köksbordet den 26 januari


Fuchsior finns i alla möjliga färger och former, man kan välja mellan hängande och upprättväxande sorter, de är inte lika pråliga som dahlior (om man nu har svårt för just det) och klarar av att växa i norrläge. Inte bara klarar, de föredrar svala och skuggiga förhållanden. Jag har aldrig heller noterat några snigel- eller rådjursskador på mina fuchsior. Den enda nackdelen är möjligen att de har sin storhetstid under den senare delen av säsongen. Men den som väntar på något gott... Enkelblommande sorter blommar i regel tidigare, så det är klokt att blanda enkla och fyllda. Min dröm är att stama upp en planta och då behövs en upprättväxande sort som inte förgrenar sig  frivilligt.


Marinka


Orange Mirage

Röd-orange färgskala, min favorit.


Jag är inte någon större vän till Plantagen, men jag måste säga att de har haft ett riktigt brett sortiment av fuchsiasticklingar de senaste två åren. Jag hoppas innerligt att de lever upp till förväntningarna i år också, inte minst för att fuchsiaodlingens Mekka, Wibrants Rockdala har lagt ner sin postordeförsäljning. Så för mig gäller det att få förra och förrförra årets plantor att överleva. Men några nya sticklingar måste jag också ha. Det är så härligt att pyssla om dem. Jag är extra tacksam för att resan kan börja så tidigt som 26 januari i år.

Mer hyllning till arten hittar du både här och där.