På vår bergiga tomt är jordlagret väldigt tunt och jag behöver höja upp planteringarna för att det ska räcka. Det gäller i stort sett överallt på våra ca 1500 kvadrat.

Jag jobbar med stålkanter, sten och torvblock, ibland nöjer jag mig med den arbetsintensiva men billiga dikesmetoden. Kantpoblematiken är ständigt närvarande i mitt trädgårderande. 

I helgen inspekterade jag mina torvblockskanter. Torvblock har många fördelar, ser naturligt ut och är lätt att jobba med. Nackdelarna är att det är ganska svårt att komma över och det är ganska dyrt, styckpriset ligger mellan 40 och 70 kr. Tillgången är begränsad och exploateringen sägs skada naturen. Det är förstås inte bra. 

Jag har också hört att skator kan få för sig att hacka sönder torvblocken, men just det problemet har jag sluppit. 


 

En gammal kant som smälter fint in i miljön med blåbär och rhododendron. 


I den här rabatten hade jag kunnat använda stålkant och kommer nog att övergå till  en sådan lösning när det blir dags. 

  

På berget är dock torvblock oslagbart lätt att jobba med. Sten hade varit ett alternativt, men betydligt tyngre att anlägga. Jag är ändå kluven, också med tanke på att torvblock bryts ner med åren och behöver ersättas. 

 

Min första torvblockkant är nog runt 10 år och har börjat falla sönder. Det är daggkåperötterna som håller ihop rabatten. Att byta daggkåpan till en annan, lite roligare perenn är inte att tänka på. 


Växter som trivs i torvblock. Ljungen är självsådd. Fransklockan är en dyrgrip som tar god tid på sig med etableringen. Efter flera år är den inte större en 5 cm i diameter.

  


Helt ny kant, anlagd sent i höstas. Här behövde jag höja rabatten med de 20 centimetrarna som torvblocken bjuder på, en stålkant hade känts för tunn och för hög och bara ytterligare ett artificiellt material.  I gången mellan staketet och rabatten grävde jag bort gräset och där ligger nu markduk som jag ska täcka med svart dekorationsbark. Trixet är att man inte ska lägga torvblock direkt på gräsmatta, eftersom gräset då växer in i torvblocken. 

Som sagt, torvblock är ett naturmaterial som man kanske bör vara återhållsam med med att använda. Å andra sidan är den lättarbetad och smälter fint in i miljön.

Eller vad säger ni? Vad finns det för alternativ?