Veckans uppdrag har gett mig ordentligt med huvudbry. Är det  olika behandlade träslag vi ska fånga eller är det levande träds bark som är intressant. 

Båda, naturligtvis. Det vet man om man någonsinn behövt välja träslag till sitt köksgolv eller om man önskar plantera träd med så många kvalitéer som möjligt.

Jag fastnar ändå för det levande trädet och dess stam och grenar. Och vips, trädfärgat kan plötsligt vara mångfaldigt mer än bruna nyanser. Vitt, grått, rött, grönt och allt där emellan. 

Jag har alltid varit förtjust i träd och buskar med spännande färg på stam och grenverk, just för att ha någon sorts behållning av dem även på vintern. 

När det uppstår diskussioner om våra björkars vara eller icke vara brukar stammarnas fantastiska färg få en helt avgörande betydelse. Visserligen är även deras beaktansvärda ålder och takbildningsförmåga uppskattat,  men det är stammarna som imponerar mest. Det väger med råge upp att de 'skräpar' så ofantligt  - fröer, grenar, löv - och mest hela tiden.

 


Ett betydligt mindre objekt har röda grenar. Inte bara de nya grenarna är röda, även de gamla behåller rödheten. Jag ser med spänning fram emot att den blir större och mer dominerande i mitt vinterlandskap.  


Snö hade varit den idealiska bakgrunden till mina lilla japanska lönn, Acer palmatum ' Sango Kaku'. 

  

Kopparlönnen är det mest klassiska exemplet på åtråvärd stam. Det här fantastiska trädet står i en trädgårdsväns trädgård lite längre ner på gatan. Han driver upp fröplantor och jag har fått en! En liten pinne en så länge, men jag älskar att se växter att växa upp i min omsorg. Ni vet, det här med resan och målet.


Någon som vet vad det här trädet heter? För jag missade ta bild på skylten. Plats: botaniska trädgården i Miami.

 

Samma undran här, fast det är ett vanligt förekommande träd i Florida.


Jag ser med spänning fram emot andras  tolkningar av veckans uppdrag hos Charlotta.