Jag har alla förutsättningar att ta bra perspektivbilder på trädgården eftersom den är så kuperad. Det är bara att ta stentrappan uppför berget (bara, bara, jag brukar avråda främmande att göra det) vända sig om och ta bilderna. De finns också massor med mindre nivåskillnader nere i trädgården. 

Men jag är aldrig nöjd. Hela tomten sluttar så hur jag än kämpar med att hålla kameran rakt, så blir bilderna skeva. Jag kan tycka att sluttningen tillför en spännande dimension i verkligheten, men på bild är den lite irriterande. 


 
Jag blir nästan sjösjuk av att titta på det här.

 

Kanske lite bättre.


Och flaggstången! Den lyser, den stjäl hela bilden och lutar alltid åt något håll dessutom. 

 

Här rinner en liten bäck från berget vid störtregn, alltså: sluttning.


På den här bilden lyckades jag få staketstolparna raka.
 

Eftersom skorstenen är någorlunda vertikal borde det ändå vara björkens och tomtens fel att bildens vänstra sida  "rinner ifrån". Men  huvudsaken är att den japanska lönnen trivs bra i bergsprickan. 

Nå väl. Min helt ovetenskapliga slutsats är att man måste få med något uppenbart rakt föremål i fotot, något man kan relatera till, annars blir bilderna skeva och konstiga.  Ett träd duger inte, eftersom det kan luta. Berätta gärna om det  finns andra knep. 

Något helt annat. Jag avrundar med en tulpan som jag fick av min mamma i höstas men som ursprungligen kommer från min mormors trädgård. Om man betänker att hon dog för mer än 30 år sedan är det bra förökat och omhändertaget av mamma. Och nu av mig. 

Mamma är min mest hängivna läsare och och jag skickar den här tulpanhälsningen till henne. 


Mormors tulpan i sällskap av en spirande perukbuske



Undrar hur ursprungstulpanen kan ha sett ut.