Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...


Om

 

Jag vill dra mig till minnes statistik i gamla skolböcker om att endast 4% av världens befolkning äger en bit av jordens yta. Jag tillhör sedan 13 år den lyckligt lottade lilla skaran och tänker ofta på att denna häpnadsväckande fördelning påkallar ett stort ansvar. Hur regerar jag bäst i mitt rike? Jag söker svar med ett stort intresse för växter och utomhusmiljöer och ett litet hopp om att inspirera andra trädgårdsägare. Trädgården ligger i Göteborg och har ambitionen att vara tilltalande året runt. Välkommen! 

Deltar i Tusen Trädgårdar

Www.trädgårdsriket.se

Öppet för besökare efter överenskommelse 


 

Klicka på bilden/texten så kommer du till ett inlägg som beskriver det aktuella området

Entrésidan


Berget


Diagonallinjen 


Bladväxtrabatten


Hassellunden


Körsbärslunden


Björkarna


Skogskanten


Stora perennrabatten


Alunrotrabatten


Dagliljerondellen


Altanen i söder


Röda rummet

Presentation



Senaste inlägg

Visar inlägg i kategorin Dagbok

Tillbaka till bloggens startsida

Dela gräs

Jag har fem fullvuxna japanska gräs i min stora perennrabatt och tre till på andra ställen i trädgården. 

Alla fem är svårt att fånga på samma bild, men här syns i alla fall tre i bakgrunden. Bilden illustrerar också en viktig anledning till att jag har dem. Foto från den 14 januari i år.


Japanska gräs behöver klippas ner så här års. Väntar man med klippningen för länge så att årets strån börjat växa, blir det så gott som ogörligt. 

Personligen tycker jag att de även bör delas varje år, i vart fall från och med 3-4 års ålder. Växer de i kraftig gjord, blir de alldeles för omfångsrika och överdimensionerade och förlorar helt sin graciösa skepnad. Som häck/grön vägg kan det funka, men i en perennrabatt finns det andra plantor som behöver utrymme. 


J
Det är denna skönhet som blev första offret. (I mitten på bilden ovan.) Här redan lite för tjock för min smak. (I brist på sortnamn kallar jag den Marika, efter min kusin, som delade med sig sin planta.)


Delningen är en riktigt kraftmätning, den kompakta rotklumpen är hård och seg. Jag brukar försöka lyfta plantan försiktigt från ett håll med spade, utan att gräva upp den helt. Sedan hackar jag loss en tårtbit, en tredjedel av plantan ungefär. Miscantus har ytliga rötter, man ska bara igenom en 15-20 cm tjock rotklump, sedan lossnar det. Idag klarade jag det med spaden, men yxan låg bredvid i beredskap. 


Det gäller att ha en vass spade att hacka med.


En tuva på högst 20 cm i diameter är alldeles lagom att behålla om ni frågor mig. Rejäl, men inte klumpig. 

Sedan gäller det att fylla på det tomma hålet efter tårtbiten med bra jord och ta vara på det uppgrävda överskottet. 

Jag har ingen mer plats för storvuxna gräs, så jag krukar upp dem i lagom storlek. Till försommaren brukar det bli en lovande planta som är lätt att bli av med bland vänner och bekanta. Japanska gräs är populära. 

Jag fick två rejäla bitar efter delning av en planta. 

Ok,  nu har jag bara 7 bamseplantor till att ta itu med.


I väntan på

I väntan på den riktiga våren har jag helt fastnat på Readly, där jag läser engelska trädgårdstidningar. Fascinationen över det engelska utbudet och kunskapsnivån är total. De har massor med olika trädgårdstidningar, vissa kommer ut en gång i veckan. På Readly hittar man dessutom alla nummer flera år bakåt i tiden. 

Det är helt underbart att sätta sig efter lång arbetsdag och drömma sig bort. För att inte tala om att man kan hålla sig uppdaterad om alla deras evenemang, om man nu skulle ha vägarna förbi....

Bloggandet blir lidande förstås, men några krukor har det hunnit bli. 

 

Fortfarnde lite blekt, men ändå

 

Favoritfpensén är rosalila

 

Den här krukan har fått vara med om 5 minusgrader en natt förra veckan. Det verkar ha gått bra.

 

Julros driven i Holland, men gör så gott för själen.

I helgen blir det flera krukor och vårstädning i rabatterna. Förhoppningsvis hinner årets jordleverans anlända och sprida en underbar doft av hästgödsel över nejden. Jag längtar. Göteborgska läsare vill jag tipsa om Brudbergets Jordprodukter. 

Hm

Jag är inte glad.


Den 27 februari föll vädret mig i smaken.

Den 7 mars.  Snö och tjäle backen efter två nätter med fem minus. 

Mina överlevnadsstrategier

Hur klarar sig en trädgårdssjäl igenom kalla, dystra januari-februari-mars? 

1. Jag bläddrar i mitt fotoalbum, framför allt bilder på vårlökar gör mig glad.

Lite drygt en och en halv månad kvar, ungefär, för oss i södra delen av landet, tills vi kan njuta av de tidigaste blommorna.

 

 


Bilderna är från den 1 april förra året. 

2. Jag sår lite sommarblommor och inhandlar sticklingar. 

För en gångs skull har Plantagen ett hyggligt utbud av sticklingar, åtminstone här i Göteborgstrakten. Inget supersortiment, men fina småplantor av fuchsior, pelargoner, petunior, snöflingor. (Vill ni njuta av specialistsortiment av sticklingar får ni ta en tur till Åkrabergs trädgård i Halland.) 
 

Är nu uppe i 15 stycken fuchsiasticklingar.


3. Men framför allt läser jag. Böcker, bloggar och trädgårdstidningar. 

Har ni inte upptäckt Readly än så ta er en titt. Det är en app där bl a engelska trädgårdsmagasin som Amateur Gardening, Garden News, Gardens Illustrated, Garden Answers, The English Garden och oändligt mycket mer finns tillgängliga, likt musik på Spotify, för en kostnad av 100 kr i månaden. Alla nummer ett par år bakåt i tiden! Den här appen har räddat min vinter. 

Årets vinterprojekt

Igår blev jag äntligen klar med vinterns stora renoveringsprojekt. Föremål för omvandlingen var rabatten i anslutning till vår entrédörr på husets norrsida.

Före

Varför var jag missnöjd?

Jo. De tre rhododendron med variegerade blad trivdes inte. Orsakerna var många. 

En relativt solkrävande sort i full skuggga. 

För sandig och näringsfattig jord. 

Marktäckare som nästlade in sig i rhododendronrötterna. 

Konsekvensen blev glesa plantor, enfärgade blad istället för variegerade och svag blomning. Jag har övervägt alternativet att klippa tillbaka dem, men med fortsatt dåliga jordförhållanden hade jag bara samma dåliga utveckling att förvänta mig. 

Totalrenovering skulle ske! 
 

Skuggrönan trivdes alldeles förträffligt.

 

Inget ska förgås. Buskarna flyttades med stor möda till skogen, utanför tomtgränsen  och till väl förberedda bäddar.


Jag råkar veta att kommunen inte tar illa vid sig. Parkförvaltningen har varit här inte haft några invändningar. "Gerillaodling" i stadens många skogspartier har blivit mer och mer vanligt, till och med uppmuntrad sedan dess. 

 

Det var kämpigt att rensa bädden från de vita skuggrönarötterna. När det var klart saknades det lämpligt odligsmedium.

 

Jag samlade in fluffig, halvförmultnad tallbarr i skogen som jordförbättring. Även lite grus blandades in. Mums för rhododendron. Torv är inte alls nödvändigt. 


Ersättningsplantorna inhandlades redan i oktober på rean.

 
Valet föll på smalbladiga, kompakta 'Makiyak' med ljus indument på bladens undersida. Rosa knoppar som slår ut i ljusrosa-vit blomning.

Voilá!

 

Några marktäckare kommer det inte bli den här gången. Rhododendron klarar inte det. Det återstår att se om denna namnsort klarar sig bättre på så pass lite sol som erbjuds här. 


Innegården i mitten av januari 2017

Skönt. Nu ser jag fram emot snödropparna som blir innegårdens första attraktion för säsongen. 

Nyårsdagens fotorunda

Av alla ambitioner jag har haft med min trädgård genom åren har önskemålet om lång säsong, helst året runt, varit den allra viktigaste. För att nå dit har jag satsat mycket på vintergröna växter och det är jag mycket glad för så här års. 

 

 Min favoritvy så här års

 

I en relativt nyanlagd del av trädgården växer rhododendron och skimmia.

 

Ljung 

Älsklingen bland barrväxterna heter Abies koreana 'Icebreaker', längst ner till höger

 

Vitbladiga lungört finns många namnvarianter av. Jag är inte ute efter blomning utan den vita bladrosetten. På bildens övre del: skuggröna. Snyggt i rätt läge, men mycket bångstyrigt.

Barrväxter, ljung, rhododendron och japanska gräs är säkra kort i en vinterskön trädgård, men även perenner kan bidra antingen  genom sin grönska eller genom sina torra vintersiluett, förutsatt att de är något sånär stabila och håller emot vinterstormarna. 

Att man även kan ha blomning året runt är naturligtvis en fanatastisk bonus.

Julros är ett måste, även om de är lite svårodlade.

En planta som har varit "död" i ett par år, har vaknat till liv igen. Fråga mig inte vad som hände.


På bild imponerar min lilla trollhassel kanske inte så värst men oj så glad jag blev när jag fick syn på blomningen igår.


En nerklippt gyllenlack satte knoppar under hösten och slagit ut under de senaste milda veckorna.


Vintergrön trädgård är kanske inget som lockar i snörika landsdelar, men för mig, som har en lätt fallenhet för vinterdepressioner har det blivit en livslina här på Västkusten.

Ljust och fint till advent

I år hände det ovanliga att jag blev "klar" med advenstpyntningen redan till första advent. 

Med skogen till granne i söder och ett berg i väster råder det kompakt mörker i vår trädgård vintertid. Vi har sedan flera år haft trädgårdsbelysning på vissa växter men i år kompletterade vi med julbelysning. 

Jag hittade ett påbyggningsbart system på Rusta med kraftiga sladdar och ordentliga kopplingar mellan beståndsdelarna. Eftersom vår "gamla" flaggstångsbelysning har mer eller mindre blåst sönder på 2-3 säsonger visste jag, så att säga, vad jag inte ville ha. I det här fallet utlovas 30 000 timmars brinntid och 3 års garanti, så får vi se vad som händer.


Sockertoppsgranarna är över 30 år gamla och kommer att offras om våra planer på orangeri kan bli verklighet någon gång. Men belysningsnätet kommer i så fall till användning i alla orangerifönster, tänker  jag. 

 

I söder, utanför köket hängde jag "gardin" på buxbomshäcken. Det ger stor effekt inifrån huset eftersom södersidan är som mörkast. 

  

Men snyggast blev den formklippta idegranen på entrésidan. 


Björkarna fick en 15 wattare LED i stället för det gamla 5. 


Det bästa av allt är att jag tänder och släcker allt på en gång med en enda knapptryckning från vardagrummet. Och det mesta har jag hängt och kopplat ihop alldeles själv!

Fler höstbilder

Hösten har nu helgrepp om trädgården. 

Det är buskar, träd och gräs som är hemligheten bakom en färgsprakande höstträdgård, med bara perenner och lökväxter kommer man inte långt. Och det är en perfekt tid att fynda träd och buskar nu, inför nästa säsong. Rean pågår för fullt. 


 Auberginelila gaffelolvonet och kopparfärgade judasträdet sätter tonen vid bergets fot just nu. Däremellan stormhatt i full blom bakom ett japanskt gräs.

 

Något lättare att komma över mörkbladig smällspirea. Bland perennerna är det kärleksörten och blodormroten som briljerar så här års. 

 

En vintergrön häck och vackra trädstam sänker stabilitet.

 

Vingbenved är ett måste i höstträdgården. 

 


Idegran, cornus controversa 'Variegata' och bästa gräset ever, Miscantus sinensis 'Melapartus'.

Om 2-3 veckor kommer alla blad ligga på backen så det gäller att njuta. 

Oktober 2016

Jag är väldigt förtjust i höstfärger och älskar min trädgård nästan som mest så här års.  Jag tror det handlar om att det fortfarande är vackert trots att jag har släppt taget. 

Vi närmar oss slutet och det finns ingen strävan efter perfektion längre. Det får bli som det blir.


 




 

Höstens prydnadsbär

Jag kan nog säga att höst och vinter i trädgården är lite av mina  specialintressen. Jag är i alla fall INTE intresserad av att stänga ner trädgården i oktober, jag vill fortsätta att njuta av min utemiljö och ta hand om mina växter. 

I många år har jag varit insnöad på vackra höstfärger och vintergrönt,  men missat lite att det även finns vackra bär att njuta av. Så här års dyker det upp en del bilder på bloggar på rönnar med rosa bär och en del annat vackert och åtråvärt, medan jag för egen del kan notera att jag inte har så mycket att bidra med. 


Malus Golden Hornet är ett reafynd från förra året. Liten och klen än så länge (har redan tappat bladen), men har levererat frukt! Jag har det på känn att prydnadsaplar är underskattade. 

 


Malus toringo var sergeantii har blommat frenetiskt och fått massor med frukt, men de sitter inte kvar särskilt länge, tyvärr. Bilden på mitt spaljerade exemplar är några veckor gammal. 

 


Annat är det med Sorbus koehneana (eller frutescens?) som behålller sina bär en bra bit in på vintern. Den har visat prov på enastående tålamod mot torka i år och går att finna som ympat träd och som flerstammig buske. Verkar gå under svenska namnet pärlrönn. 

 


Min nya inramningshäck av taxus cuspidata verkar kunna bli en riktig höjdare på bärfronten. Dock har inte alla plantor bär  ännu. 


En helt annan sorts prydnad blir riktiga äpplen på pelarträd, Malus domestica 'Greencats'. Inga supergoda äpplen, men jag som främst odlar prydnadsväxter är mäkta stolt ändå. Det känns vettigt att odla ätbart. 

 


Så jag har gått och köpt en till, 'Suncats', som får röda frukter. Här provisoriskt planterad i kruka i väntan på att fast boplats trollas fram. 


Annat jag har testat och misslyckats med är glasbärsbusken, Callicarpa 'Profusion', som inhandlades för tre somrar sedan. Den har fått den bästa tänkbara placeringen i min trädgård, blommat rikligt men har endast levererat några få, knappt synliga bär. Med tanke på att vädret denna varma och långa sommar borde varit idealiskt, deporterade jag den till en avlägsen plats förra helgen. Då dennes enda prydnadsvärde är bären tycker jag inte att den förtjänar en förnäm placering.

Nu åtrår jag istället sötrönnar som jag nyligen upptäckt genom en trädgårdsvän, men de är svåra att hitta i handeln.  

Äldre inlägg

Nyare inlägg