Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Om

 

Jag vill dra mig till minnes statistik i gamla skolböcker om att endast 4% av världens befolkning äger en bit av jordens yta. Jag tillhör sedan 13 år den lyckligt lottade lilla skaran och tänker ofta på att denna häpnadsväckande fördelning påkallar ett stort ansvar. Hur regerar jag bäst i mitt rike? Jag söker svar med ett stort intresse för växter och utomhusmiljöer och ett litet hopp om att inspirera andra trädgårdsägare. Trädgården ligger i Göteborg och har ambitionen att vara tilltalande året runt. Öppen för besökare efter överenskommelse. Välkommen!

  


Samlingsplats för trädgårdsbloggar

Deltar i Tusen Trädgårdar

Www.trädgårdsriket.se



 

Klicka på bilden/texten så kommer du till ett inlägg som beskriver det aktuella området

Entrésidan


Berget


Diagonallinjen 


Bladväxtrabatten


Hassellunden


Körsbärslunden


Björkarna


Skogskanten


Stora perennrabatten


Alunrotrabatten


Dagliljerondellen


Altanen i söder


Röda rummet

Presentation



Senaste inlägg

Visar inlägg i kategorin Dagbok

Tillbaka till bloggens startsida

Inför det nya året

Det är milda dagar och jag har, trots magsjuka och halsont, tillbringat några timmar med trädgårdsarbete så här på mellandagarna. Jag går runt, klipper ner de skräpigaste perennerna och funderar stillsamt över min trädgårdsframtid, om vad jag vill med trädgården (och med bloggen) den närmaste tiden. 

  



Jag tror inte på drastiska förändringar men har inte heller kommit fram till någon lagom lösning på min lilla kris.

Jag finner en utmaning i att acceptera att trädgården är nära att bli färdiganlagd och rent underhåll tar vid. Perenner måste delas och föryngras, buskar och träd beskäras, torvkanter bytas och grusgångar rensas från löv och björkkvistar. Ni hör. Anläggning är ju tusen gånger roligare. Men alternativet, att lämna trädgården och börja om från början på annan plats är inte realistiskt med åtminstone 15 år kvar i arbetslivet. Jag lider ju av konstant trädgårdstidsnöd som det är nu. Det är också för mycket arbete. Håller kroppen? Längtar jag ens bort? 

 


Jag går och plockar nedblåsta grenar, inventerar 2018 års måsten och inser att jag är gränslöst stolt över min skapelse. Jag njuter av japanska lönnens ’Sango Kaku ’ röda grenar, rododendronens blomknoppar och de variegerade bladen på mina små idegranar. Minns resan från Kivik hem till Göteborg med lönnen mellan mina ben. Barnen var små, det kan ha varit 2008 eller 2009. Idegranarna kommer från en trädgårdsamatör i Stenungsund som i sin tur fick sticklingar för förökning från självaste Brita Johansson. Jag har träffat henne. Jag har fått se hennes trädgård. Jag har upplevt så mycket tack vore mitt intresse och jag vill fortsätta att jag göra det. 

 


Jag ler inombords och tänker på att det är bara min närmaste familj som väcker starkare känslor hos mig än trädgården. Jag älskar varje litet hörn av den av hela mitt hjärta. Jag ska nog stå ut med att ta hand om den i många år till. 

 


Bilderna är tagna den 29 december 2017.

Gott nytt år!

Juligt inne

Jag skriver sällan om vår innemiljö på min blogg. Den handlar om trädgård och jag vill hålla mig till ämnet. 

Jag gör dock ett undantag nu, eftersom min mamma, som är min mest hängivna läsare efterfrågar bilder. Det är den media hon har tillgång till och lärt sig att hantera, vi kommunicerar inte via Facebook eller Instagram. Eftersom vi firar jul på var sitt håll blir det mitt sätt att bjuda in henne.  

Börjar med den nya brasan som blev klar förra veckan.

Vi bytte vår gamla vedkamin från 1991 till denna effektivare och miljövänligare variant. Den har plats för vedförvaring nederst och en värmesten högst upp, vilket gör att den har utlovats att hålla värmen 5-6 timmar efter avslutad eldning. Vi har redan testeldat och kaminen var fortfarande ljummen efter 7 timmar, så vi är väldigt nöjda.


Jag har aldrig tidigare köpt Amaryllis som snittblomma, men jag sprang på en trevlig bukett hos torghandlarna och slog till i slutet av november. Buketten var fin i 2,5 vecka, jag slängde den först igår

 

Även azalea som krukväxt har jag vägrat förr, men i år bestämde jag för att testa min hypotes att det inte funkar i stugvärmen. Jag hade rätt, azalean är nu, fyra veckor efter inköp, döende. 

 

Nyinköpta amaryllislökar blir däremot sällan en besvikelse. 

Jag har tyvärr ingen bra hand om de utblommade lökarna och lyckas aldrig att få dem att blomma om. Mamma däremot, som planterar ut lökarna i trädgårdslandet på våren och har ett svalt och ljust rum att driva igång dem på hösten, har en helt fantastisk samling lökar som blommar snällt varje år. För egen del är det dock bättre att köpa amaryllis som snittblomma så att någon annan kan ta hand om lökarna. 

 

Och det gjorde jag om tidigare i veckan 

 

Testar lite olika placeringar. 

 

Blev så förtjust så jag köpte några till igår. Överflöd hör julen till. 


Köksbordet

 

Och till slut, vid andra sidan köksbordet, den allra finaste ”juldekorationen”, snart 11 månader gamla barnbarnet Elsi.  Hon anlände igår kväll, efter närmare 20 timmars flygresa från Denver, Colorado. 

Förändring

I en trädgård pågår förändring överallt, även utan mänsklig inblandning, hela tiden. Nästan ingenting är bestående. Årstidsförändringar är fängslande i sig men ännu mer intressant är när en tomt omvandlas till trädgård. En stor, men rolig utmaning. 

Jag har samlat några bilder på min resa.

  

Här står jag i mars 2004 framför björkarna på en helt orörd naturtomt.


En helt nyanlagd rabatt mitt i gräsmattan i söder med temat vintergrönt i september 2013.

 

2014


Den 10 september 2017

I en annan del av trädgården behövdes lite mer än några plantor. Omarkerad tomtgräns, berg i dagen, dålig gräsmatta; ett riktigt problemområde på entrésidan om huset. 
 

Den 18 juli 2008. Växthuset och friggeboden tillhör grannen. 
 


Samma år byggde vi (läs min man) ett staket, blomlådor och en liten speljé. Det ojämna underlaget täcktes med trätrall.  

 


Under några år behöll jag gräsmattan, men var inte nöjd. Jag kände tydligt att platsens fulla potential inte var nådd. 



Så jag gjorde om för ett par sedan. Gräs blev till grus. Jag valde växter noga. Hostor och grus kanske inte det första man tänker på, men här befinner vi oss norr om huset med skugga större delen av året. 

 


Önskar faktiskt att jag förmådde att ligga i den här solsängen lite oftare och lite längre än jag faktiskt gör. Men det finns alltid nå't att göra. 



Grus är långt ifrån underhållsfritt. Att hålla den ren från löv så här års är nästan omöjligt. Men det hör till trädgårdslivet och björklöv, som det huvudsakligen handlar om här, blir fantastisk kompost. 

 


En samlig av föränderliga trädgårdar finns på Bloggen 'Bland rosor och bladlöss'

Trädgården just nu

Trädgården just nu är säsongens andra tema på Blommig fredag och vem vill missa det? 

Jag tillhör dem som älskar hösten och inte lider av några årstidsrelaterade depressioner för tillfället. Man ska alltid säga aldrig, men trädgårdsrelaterade sysslor har hittills hjälpt mig att undvika den där väggen som många verkar gå in i så här års. Trots den för tillfället dystra prognosen för trädgården. Vi går ju mot en vinter som är mörk, lång och i värsta fall även kall. 

Trädgården just nu är höstfager, intensivt lövfällande och ger MYCKET arbete. 

 

Just här finns det inget behov av förändringar men desto större behov av underhåll. Höstlöv på grus är ingen hit. 

 

Växterna i den här rabatten får också vara i fred.

 

Samma här.

Men bakom den här lilla inramningshäcken finns det stora utmaningar.

 
Utmaningar i form av överdimensionerade hostor. Det kräver sin kvinna att dela en hosta som har fått växa fritt i 5-6 år. I denna bladväxtrabatt finns det 6-7 stycken som är i behov av uppfräschning. Den i förgrunden är redan klar.


I murrabatten utanför köket har jag grävt ner kungsängsliljor, hundtandsliljor och blå hyacinter som jag fått av min mamma. En mycket lustfylld verksamhet. 

 

Berget prunkar, men det kan bli ännu bättre. Jag fortsätter att leta efter planteringsgropar och försöker hitta växter som klarar det utsatta läget och som gör sig bra på långt håll. 

Grunden för nästa års ännu härligare trädgård lägger man nu.  

En samling av höstträdgårdar finns på bloggen 'Bland rosor och baldlöss'.

Höst i innegården

Ibland känner jag mig nöjd. Trots mycket tidig höst med kupiösa mängder regn blir jag glad vid hemkomsten. Vår entrèsida prunkar och det är tacksamt, eftersom uteplatsen i söder är uppgrävd pga altanbygge.

 

Gruset hinner aldrig tork upp, men pagodkornellen, cornus controversa Variegata har växt en våning under säsongen. Undar om den översta våningen "lägger sig" av sig själv längre fram, eller behöver hjälp. Nå ja, det viktigaste är att den hinner avmogna innan vintern. 

 

I verkligheten är det inte lika trångt som på denna bild. Det japanska gräset, 'Melapartus' har inte nått sin höjdpunkt ännu, vipporna behöver nog lite mer sol för att orka slå ut.

 

Sköldpaddsörten som är ett bra val för begränsade och utsatta utrymmen, blommar för fullt. Men sopa upp hinner man inte mellan regnskurarna.

 

Smala sydboken  är svårfångad på bild men desto mer iögonfallande i verkligheten. Tyvärr kan den bli jättestor, så jag vet inte hur det kommer att gå. Att klippa den på höjden känns helt fel och snart också helt "omöjlig". 

Hoppas nu innerligt på några torrare dagar så vi kan vistas i våra trädgårdar lite till.

Min midsommarträdgård

Ja, nu har det vänt, vi går nu mot mörkare tider. 

Jag tycker dessvärre inte att min trädgård gör sig bäst så här års, mitt i sommarhalvåret. 

De skyhöga förväntningarna spelar förtås in, men faktum är att det ser övervuxet och bångstyrigt ut för min smak just nu. Det har inte varit brist på regn i år och det är förstås att föredra framför torka, om man frågar mig. De flesta växter förefaller nöjda och växer så det knakar. Man hinner knappt vända bort innan gräset behöver klippas igen och idegranshäcken som jag friserade för några veckor sedan ser rufsigt ut redan. Buxbomshäcken har jag inte ens börjat med. Praktry, spireor, bambu behöver snyggas till och jag stör mig på de överblommade rhododendronen, vars fröställningar jag inte heller hunnit städa bort. 

 

En av mina största rhododendronbuskar är övertäckt av storblommig klematis - och sina egna vissna blommor och fröställningar. 

 

Rhododendron ser mycket fräschare ut utan sina fröställningar, de fina bladen är lika vackra som blommorna. Och snart är det dags att klippa bort blommorna på daggkåpor, för att slippa alla frösådder, som jag redan har för många av. 

Stora perennrabatten är däremot ser lovande ut, lite romantiskt som det ska vara så här års.  


Tack vore ihärdigt jagande morgon och kväll, lyckades jag rädda mina riddarsporrar från sniglarna

 


 

Fjädernejlikan är nog inte så glad i regnet

 

Stjärnflocka och stäppsalvia

  

och stjärnflocka och stäppsalvia igen
 
 

Rhododendronbusken och gillenian väller över gången så man knappt kan passera 


Mest lättskött alla årstider är ljung- och barrväxtrabatten.


På den avlånga platån högst upp odlar vi björnbär som har fått ny spaljé tidigare i år. Buskarna blommar för fullt just nu. 

 


Och en bild på midsommardrottningen som lägger sig lojt på sitt stöd. 


Nu önskar jag mig lite sol och värme efter helgens skurar  för att kunna njuta av allt härligt arbete som väntar.

En ny häck

Nu har jag genomfört en sedan gammalt planerat miniprojekt. Det är frågan om två korta häcksnuttar på kortsidorna av rektangelformad rabatt. Låg ska häcken vara, typ buxbom, fast inte buxbom.

Googlar man på ersättningsväxter för buxbom föreslås det bl a  Ribus alpinum 'Pumilum', måbär. Den är visserligen inte vintergrön men jag föll för den dels pga den höga zonangivelsen (6), men också för att den grönskar först av alla häckväxter, enligt uppgift. Det passar den aktuella rabatten eftersom den är tänkt att ha sin storhetstid på våren. Dessutom uppgavs Pumilum vara mycket lämplig för formklippning. Bingo!

Beslutet var mer eller mindre fattat redan förra året, men att få tag på just 'Pumilum' visade sig vara svårt. Till slut gjorde jag en beställning utan att ha ens sätt plantan i verkligheten, vilket jag annars aldrig brukar göra.


Ribus alpinum 'Schmidt' är vanligast till häck och har ett upprätt växtsätt. Nyinköpt planta som ska formas till boll.


Och här lilla 'Pumilum' , nerklippt och tillsnyggad!


När beställningen väl anlänt blev det en besvikelse. 10 spretiga, låga buskar av marktäckarkaraktär till ett pris som fick mig (som vanligtvis lyckas inta attityden "det drabbar ingen fattig", just när det kommer till växtinköp) att tappa hakan. Fula och dyra var de, men det var inte läge att backa. 

Det första jag gjorde var att jag klippte ner dem till hälften. Därefter gick jag igenom krukorna och klämde sönder alla snigelbarn. Rotsystemet såg fint ut och det är ändå det viktigaste. 

Bädden var i stort sett förberedd, så jag fick ner plantorna i backen ganska kvickt, trots helgens dunderförkylning.

  

Pumilum är anspråkslös och härdig upp till zon 6, vilket är bra, med tanke på att bädden är upphöjd ca 20 cm och har en kall flaskkant.


Endast fem plantor på varsin kortsida av rabatten.

Ja, och vad vill jag uppnå?

Min tanke från början var att ha en traditionell inramningshäck, kanske 30'cm hög och 20 cm bred. Men nu när jag ser plantorna känner jag mig manad att testa runda formationer som växer samman. Vi får se. 

En sak är säker, jag förväntar mig valuta för pengarna.  

Och medan jag väntar på resultat får jag njuta en annan del av trädgården (och som, tack och lov, inte går att odla någon häck på...)


Nästa vecka är det maj och då ska björkarna grönska!


Taggat med: 

Dela gräs

Jag har fem fullvuxna japanska gräs i min stora perennrabatt och tre till på andra ställen i trädgården. 

Alla fem är svårt att fånga på samma bild, men här syns i alla fall tre i bakgrunden. Bilden illustrerar också en viktig anledning till att jag har dem. Foto från den 14 januari i år.


Japanska gräs behöver klippas ner så här års. Väntar man med klippningen för länge så att årets strån börjat växa, blir det så gott som ogörligt. 

Personligen tycker jag att de även bör delas varje år, i vart fall från och med 3-4 års ålder. Växer de i kraftig gjord, blir de alldeles för omfångsrika och överdimensionerade och förlorar helt sin graciösa skepnad. Som häck/grön vägg kan det funka, men i en perennrabatt finns det andra plantor som behöver utrymme. 


J
Det är denna skönhet som blev första offret. (I mitten på bilden ovan.) Här redan lite för tjock för min smak. (I brist på sortnamn kallar jag den Marika, efter min kusin, som delade med sig sin planta.)


Delningen är en riktigt kraftmätning, den kompakta rotklumpen är hård och seg. Jag brukar försöka lyfta plantan försiktigt från ett håll med spade, utan att gräva upp den helt. Sedan hackar jag loss en tårtbit, en tredjedel av plantan ungefär. Miscantus har ytliga rötter, man ska bara igenom en 15-20 cm tjock rotklump, sedan lossnar det. Idag klarade jag det med spaden, men yxan låg bredvid i beredskap. 


Det gäller att ha en vass spade att hacka med.


En tuva på högst 20 cm i diameter är alldeles lagom att behålla om ni frågor mig. Rejäl, men inte klumpig. 

Sedan gäller det att fylla på det tomma hålet efter tårtbiten med bra jord och ta vara på det uppgrävda överskottet. 

Jag har ingen mer plats för storvuxna gräs, så jag krukar upp dem i lagom storlek. Till försommaren brukar det bli en lovande planta som är lätt att bli av med bland vänner och bekanta. Japanska gräs är populära. 

Jag fick två rejäla bitar efter delning av en planta. 

Ok,  nu har jag bara 7 bamseplantor till att ta itu med.


I väntan på

I väntan på den riktiga våren har jag helt fastnat på Readly, där jag läser engelska trädgårdstidningar. Fascinationen över det engelska utbudet och kunskapsnivån är total. De har massor med olika trädgårdstidningar, vissa kommer ut en gång i veckan. På Readly hittar man dessutom alla nummer flera år bakåt i tiden. 

Det är helt underbart att sätta sig efter lång arbetsdag och drömma sig bort. För att inte tala om att man kan hålla sig uppdaterad om alla deras evenemang, om man nu skulle ha vägarna förbi....

Bloggandet blir lidande förstås, men några krukor har det hunnit bli. 

 

Fortfarnde lite blekt, men ändå

 

Favoritfpensén är rosalila

 

Den här krukan har fått vara med om 5 minusgrader en natt förra veckan. Det verkar ha gått bra.

 

Julros driven i Holland, men gör så gott för själen.

I helgen blir det flera krukor och vårstädning i rabatterna. Förhoppningsvis hinner årets jordleverans anlända och sprida en underbar doft av hästgödsel över nejden. Jag längtar. Göteborgska läsare vill jag tipsa om Brudbergets Jordprodukter. 

Hm

Jag är inte glad.


Den 27 februari föll vädret mig i smaken.

Den 7 mars.  Snö och tjäle backen efter två nätter med fem minus. 

Äldre inlägg

Nyare inlägg