Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...


Om

 

Jag vill dra mig till minnes statistik i gamla skolböcker om att endast 4% av världens befolkning äger en bit av jordens yta. Jag tillhör sedan 13 år den lyckligt lottade lilla skaran och tänker ofta på att denna häpnadsväckande fördelning påkallar ett stort ansvar. Hur regerar jag bäst i mitt rike? Jag söker svar med ett stort intresse för växter och utomhusmiljöer och ett litet hopp om att inspirera andra trädgårdsägare. Trädgården ligger i Göteborg och har ambitionen att vara tilltalande året runt. Öppen för besökare efter överenskommelse. Välkommen!

  


Samlingsplats för trädgårdsbloggar

Deltar i Tusen Trädgårdar

Www.trädgårdsriket.se



 

Klicka på bilden/texten så kommer du till ett inlägg som beskriver det aktuella området

Entrésidan


Berget


Diagonallinjen 


Bladväxtrabatten


Hassellunden


Körsbärslunden


Björkarna


Skogskanten


Stora perennrabatten


Alunrotrabatten


Dagliljerondellen


Altanen i söder


Röda rummet

Presentation



Senaste inlägg

Visar inlägg taggade med Cobaea scandens

Tillbaka till bloggens startsida

En frodig klättrare i kruka

Då var det dags för klockrankan att slå ut sina första blommor. Det är tidigt på säsongen för att vara klockranka. 

Mina frösådder grodde dåligt i år, bara en kom upp, så jag fick två små plantor av en väninna för säkerhets skull. Alla tre klarade dock avhärdningen, som jag annars ofta lyckas missköta. Så nu har jag tre hungriga och törstiga plantor i varsin kruka klättrandes typ överallt på altanen. Klockranka är väldigt frodig även i kruka, vilket gör att den passar utmärkt till balkong och terass. 

En riktigt stadig spaljé är utmaning förståss.

En gammal klädhängare tjänar som klätterstöd.

 

Här lutade jag en smal stålspaljé mot väggen bara.

 

Den här är på väg upp till balkongen

Klockranka har många sympatiska egenskaper. Den är lätt att dra upp från frön (köp färska fröer varje år, jag använde fjolårets rester, därför misslyckandet), växer snabbt, klättrar av egen kraft och har urtjusiga blommor. Den tål ett par minusgrader på hösten, vilket innebär att den håller hela säsongen och lite till, ända till den första rejäla frosten, och den kommer sällan före december på Växtkusten. Det är en grå novemberdag jag såg klockranka för första gången, klättrandes på höga stödmurar vid Tjolöholms slott. Det var på 2013 års julmarknad. 

Att klockranka är ettårig ser jag som en fördel, man slipper klippning och oron för hur den klarat vintern. Det är bara att köra ner den i komposten när den väl har frusit. 

 

Blomknopparna har läcker form och tar god tid på sig att slå ut. 

 

Och de 6-7 cm långa blommorna är fullständigt bedårande

 

Jag hamnar alltid i dilemma om jag så fota klockorna framifrån eller från sidan. Lika vackra  från alla håll.

Det roliga är att min väninna sådde den vita varianten av klockranka, medan jag sådde den som skiftar färg under sin livstid, från vanilj till rosa och till slut mörklila. Det är den vita varianten som syns på bilderna ovan och den ska behålla sin ljusa färg även när den åldras. En blomma håller  i 4-6 dagar, beroende på väder, så snart får jag veta om det stämmer. 

Jag måste fuska lite om jag ska visa den lila sorten, den har ännu inte börjat blomma. 

Färgskiftningar hos samma blomma på fjolårets planta

 

Stilig oavsett färg. Kul att ha båda.

Nu hoppas jag på en rik blomning ända in i november. 

Taggat med: 

,

En höjdare

Till veckans Blommiga fredag har jag valt att lyfta fram en växt från den mest underrepresenterade gruppen i min trädgård. 

Högst på min prioriteringslista står vedartade växter numera, även om man inte riktigt får det intrycket ännu. Sedan kommer gräs och perenner, därefter övervintringsbara sommarblommor och sist annualer. 

Köpa gör jag bara rosa snöflinga, en fantastisk liten växt som fortfarande blommar på min entrétrappa i norrläge. Resten sår jag med varierande framgång, fast "höjdaren" lyckas jag alltid med. 


Här står den, i kruka till vänster vid en övertäckt spaljé.

Veckans höjdare hos mig blir underbara KLOCKRANKAN, som är sååå mycket mer lättotlad hos mig än man kan få intrycket av när man gör efterforskningar på nätet.  

Jag sår den inomhus i början av februari, den gror snabbt och får stå på fönsterbrädan under växtbelysning tills i april, när den åker ut pga platsbrist. Sedvanlig avhärdning, möjligen lite forcerad. Den tål kyla bra, dock inte frost. Sedan är det bara att näringsvattna.

Den har sökt sig upp till altantaket och letat sig in på balkongen på övervåningen.

 

Jag uppskattar att den klättrar själv och inte behöver bindas upp


  
Ett annat exemplar har en gammal Ikea-klädhängare som klätterställning. Här syns en mogen blomma och två sprickfärdiga knoppar.

 


Det är rejäla knoppar vi talar om, kanske 7-8 cm långa


En nyutslagen blomma är ljusgrön


Och skiftar sedan i färg från till rosa och blir mörklila innan kronbladen faller till marken.

 


Men foderbladen fortsätter att vara dekorativa även efter det

 

Bladen skiftar i rött här och där


Och i år fick jag en fröställning. Hinner fröna mogna, tro?

 
Till saken hör att bilderna, med undantag för den första, är tagna i värsta novemberdimma igår morse. Klockrankan är som störst och finast så här års, den har således blygsamma krav på sol och värme, åtminstone efter etableringsfasen. Däremot behövs det massor näring och vatten samt en lång frostfri säsong, likt den vi har här på västkusten. 

Jag har odlat klockranka i tre år i rad nu och får som regel blomma i juli månad. Mina plantor står i kruka på altan i öster, solen försvinner mellan 1-2 på eftermiddagen så solexponeringen är inte maximal. 

Nästa år kommer jag även att testa klockranka på friland, och ersätta klena klematisar som inte trivs hos mig. 

 

Flera höjdare finns hos Helena

Taggat med: 

,