Vilken chock! 

När jag bläddrade i en inredningsmagasin häromdagen, fick jag syn på ett gäng stolar som kändes bekanta. 

Skärmbild på en sida i tidningen ”Leva & bo”. De är de svarta caféstolarna som jag reagerade på.

 

Enligt tidningen ska dessa betinga ett värde av nästan 4 000 kr. Oklart om man menar alla sex på bilden (troligen) eller styck, men ändå. Modellen finns i många olika material, men dessa Ikea-varianter är gjorda av plast.

 

Och en bild på en klippsats i vår trädgård. 
Jag har haft mina två Thonetstolar ute på berget i säkert fem års tid nu. Året runt, i alla väder. De tål regn och sol. Vi borrade i och för sig hål i sitsen för att vattnet inte ska bli stående. 


Ja, så kan det gå (fast det gör det alldeles för sällan).

Jag hittade bordet och stolarna på kommunens loppis, Reningsborg, där folk lämnar saker de inte vill slänga på återvinningsstationerna. Betalade 100 kr/st, vill jag minnas. Bordet är massiv furu och det fick jag måla, men stolarna håller minnsann färg och form. 

Jag tror ändå att de ska få fortsätta att stå ute. Det blir min hyllning till trädgården. Fast det känns konstigt, inte minns för att vi plockar in nästan alla våra utemöbler på vintern och förvarar dem på garagevinden. Dessa ”skräp” har jag bara inte orkat bry mig om. Typiskt.