Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...


Om

 

Jag vill dra mig till minnes statistik i gamla skolböcker om att endast 4% av världens befolkning äger en bit av jordens yta. Jag tillhör sedan 13 år den lyckligt lottade lilla skaran och tänker ofta på att denna häpnadsväckande fördelning påkallar ett stort ansvar. Hur regerar jag bäst i mitt rike? Jag söker svar med ett stort intresse för växter och utomhusmiljöer och ett litet hopp om att inspirera andra trädgårdsägare. Trädgården ligger i Göteborg och har ambitionen att vara tilltalande året runt. Öppen för besökare efter överenskommelse. Välkommen!

  


Samlingsplats för trädgårdsbloggar

Deltar i Tusen Trädgårdar

Www.trädgårdsriket.se



 

Klicka på bilden/texten så kommer du till ett inlägg som beskriver det aktuella området

Entrésidan


Berget


Diagonallinjen 


Bladväxtrabatten


Hassellunden


Körsbärslunden


Björkarna


Skogskanten


Stora perennrabatten


Alunrotrabatten


Dagliljerondellen


Altanen i söder


Röda rummet

Presentation



Senaste inlägg

Visar inlägg taggade med hydrangea quercifolia

Tillbaka till bloggens startsida

Hydrangea paniculata

Man kan köpa bombastiska hortensior på plantskolorna året runt numera, men det här inlägget kommer inte att handla om dem.

Dessa dyra, övegödda färgexplosionerna ska man på sin höjd skriva upp sortnamnet på och försöka hitta på våren, året efter, men absolut inte köpa så här års. Deras förmåga att rota sig är minimal, de har ju fullt upp med att sörja för sina handbollstora blommor. Att de är ofta macrophyllahybrider med stor risk för nedfrysning och utebliven blomning gör ju inte saken bättre. 

Jag vill lyfta fram de kanske något mindre iögonfallande sorterna som är pålitliga och  härdiga  Även dessa levererar en enastående föreställning under en lång tid, det är absolut inget fel på prydnadsvärdet. 

Hydrangea paniculatahyriderna är det säkraste kortet om man är ute efter en långlivad buske som blommar varje är.

Min Grandiflora är planterad i halvsoligt läge i väldigt lite jord. Den har många år på nacken och såg ut så här förra sommaren:

  

Augusti 2015. Det finns nästan inget snyggare än cremvit blomning inbäddad i krispig grönska. Det behövs inget mer. (Säger jag, som fick trixa med kameran för att inte få med alla skrikiga färger runt om kring.)

Hortensiornas största styrka är att de är tjusiga under en mycket lång tid (med undantag för våren) mot en minimal arbetsinsats. 


Oktober


December

 

Februari 2016. 
Jag tar bort blomställningarna på vårvintern och vart tredje, fjärde år klipper jag ner grenverket ordentligt, annars blir busken klen, yvig och känslig för blåst. 

 


Så här ser den ut nu, juli 2016.

 


Blomskott på årsskott.

 


I lite olika storlekar.

  


Hydrangea paniculata 'Wim's Red' börjar sin karriär som vit men skiftar färg till rosa och till slut vinrött längre fram. Vill du se hur förändringen går till, skrev jag ett  inlägg om det förra året och det finns Här.

 


Den har såväl flata som toppiga blomställningar som doftar honung



Min nya lilla älskling, Hydrangea quercifolia, blommar så snällt i högresta flox' skugga. Om dess härdighet får jag återkomma om nästa år, men jag har sett ett flera år gammalt exemplar i Varberg i alla fall. 


Och den där minimala arbetsinsatsen som jag nämnde ovan består av beskärning på vårkanten och vattning i torrperioder. En hortensia visar tydligt när den börjar bli törstig. 

Jag älskar träd

Jag funderar en del kring min kärlek för vedartade växter, för den är inte särskilt gammal. Jag odlade ettåringar på uteplats när jag bodde i lägenhet och blev perennfrälst när vi köpte hus, men nu, 12 år senare är det träd och buskar som gäller. 

Jag har med framgång lyckats hålla mig borta från min favoritplantskola under våren. Tills i söndags. Jag råkade vara i närheten och hade två timmar över.

Det blev en dyr men lycklig stund. 

Bara en sån sak som att ostört vandra runt på en välsorterad och fullproppad plantskola, det är höjden på tillvaron i mina ögon. 

Egentligen var det en ros (Tomme Lise) jag var ute efter och två perenner, fjädernejlika och en vit stäppsalvia, men alla dessa var slut. 

Det blev två träd och buske istället. 

Sagolikt vackra Cornus controversa Variegata förtrollade mig för första gången i London. Dess bladfärg och pagodliknande växtsätt i kombination gör den till en mycket ovanlig syn, särskilt i blandad trädplantering, tillsammans med mörka träd.

 

Regent's Park 2010


Kew Garden 2013


Martas rike 2016

  

Bladen skiljer sig inte så mycket från den ryska kornellens.

Egentligen har jag sedan tidigare ett mindre exemplar av pagodkornell, som cornus controversa också kallas, i min vintergröna plantering (syns på bloggens aktuella header) men den är endast 60-70 cm hög och känns mer som en leksak och inte som ett träd. 

Inspirationen till mitt andra fynd kommer från Kristinas oas. Ända sedan hon visade sin dvärgkastanj har jag jagat den med ljus och lyckta, förgäves. Beställning är inte min grej, jag vill klämma och känna, så det fick vara. Men så i söndags, när jag studerade en skäggbuske fick jag plötsligt syn på en etikett som klingade bekant. Det stod Aesculus pavia ' Koehnei' på den. 


Aesculus pavis 'Koehnei', omplanterad i stabil keramikkruka i väntan på att jag kommer underfund med var den ska stå. Det har alltid löst sig hittills. 

 

Barndomens klätterträd var en kastanj, så att kunna ha en kastanj i min trädgård, betyder mycket även om detta träd aldrig kommer att klättras på. 

Jag vet inte så mycket mer om denna kastanj än att den växer långsamt och har en hel annan storlek än sina kompisar. Jag hoppas att den, likt andra kastanjer, grönskar relativt tidigt på våren och att den blir blomvillig. 

Tredje fyndet har också stått på min önskelista sedan ett par år, efter att ha sett den i en utländsk trädgårdstidning. Alldeles säkert är den dåligt härdig och kommer att frysa tillbaka efter varje vinter, men hortensior brukar snällt skjuta nya skott. 


Hydrangea qiercifolia, ekbladshortensia. Jag tycker att bladen är oemotståndligt vackra.