Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...


Om

 

Jag vill dra mig till minnes statistik i gamla skolböcker om att endast 4% av världens befolkning äger en bit av jordens yta. Jag tillhör sedan 13 år den lyckligt lottade lilla skaran och tänker ofta på att denna häpnadsväckande fördelning påkallar ett stort ansvar. Hur regerar jag bäst i mitt rike? Jag söker svar med ett stort intresse för växter och utomhusmiljöer och ett litet hopp om att inspirera andra trädgårdsägare. Trädgården ligger i Göteborg och har ambitionen att vara tilltalande året runt. Öppen för besökare efter överenskommelse. Välkommen!

  


Samlingsplats för trädgårdsbloggar

Deltar i Tusen Trädgårdar

Www.trädgårdsriket.se



 

Klicka på bilden/texten så kommer du till ett inlägg som beskriver det aktuella området

Entrésidan


Berget


Diagonallinjen 


Bladväxtrabatten


Hassellunden


Körsbärslunden


Björkarna


Skogskanten


Stora perennrabatten


Alunrotrabatten


Dagliljerondellen


Altanen i söder


Röda rummet

Presentation



Senaste inlägg

Visar inlägg taggade med lagerhägg Etna

Tillbaka till bloggens startsida

Lagerhägg

Vinterfin trädgård ligger mig varmt om hjärtat och nu är det läge att avhandla växter som är värdefulla i sammanhanget. Buskar som inte ändrar skepnad genom årstiderna kan uppfattas som enahanda, men i novemberdimman är man evigt tacksam för att man har dem. 

Lagerhägg är en trevlig vinterväxt som enligt min mening inte används i den utsträckning som den förtjänar. Det kan till viss del bero på att de flesta tror sig veta att den är dåligt härdig men man känner inte till att den bryter utmärkt på gamla ved likt idegran eller rhododendron. 

Man ska inte fästa allt för stor vikt vid härdigheten.  Det är inte hela världen om lagerhäggen fryser tillbaka, det är bara klippa bort de skadade grenarna, den kommer igen och blir snyggare än någonsin. Det är inte kylan som skadar lagehäggen i första hand utan vårsolen. För att minimera skaderiskerna kan man försöka plantera sin lagerhägg i norr, dit vårsolen inte når, alternativt skydda den med säckväv eller liknande. Skulle det ändå bli bruna blad är det bara att klippa. Jag har sett helt tillbakaklippt lagerhägg utan ett enda blad kvar att komma igen. 

 

En tilltufsad planta, vid namn Etna, på vårkanten. 

 

 

 
Och samma planta idag. 


Lagerhäggens egenskap att bryta på gamla ved ger också möjlighet att bestämma form och storlek på sin planta. Det är mycket viktigt, eftersom vi talar om en yvig buske som inte har särskilt mycket medfödd känsla för att hålla figuren. 

 

En Otto Luyken iklämd mellan bambun

 

En fröplanta som står utanför tomtgränsen och som jag började stamma upp för ca 6-7 år sedan. 

 

Jag skulle gärna testa några andra namnsorter än Etna och Otto Luyken, men jag ser sällan lagerhägg på plantskolan. 

Någon som har erfarenhet av andra  sorter?

Berget

Vår trädgård domineras av ett berg bakom huset. Det har blåbärsklädda terasser, mossiga slänter i norr och en stor vertikal spricka i mitten. Jag kommer fortfarande ihåg när jag som spekulant gick runt huset för första gången. Det kändes mäktigt och lantligt på en gång att ha ett berg så nära, endast 2 meter utanför tvättstugeingången. Och så föll jag pladask för blåbärsriset. 


Det är den här vyn som  möter en  runt hörnet bakom huset.


På den här vinterbilden ser man hur nära berget är från huset. Gången är lagd direkt vid husväggen och är ca en meter bred. Cypressen i vänster hörn står alldeles vid ingången.


Jag fick kämpa lite för att få berget att se lagom vildvuxet ut. Vildkaprifol må dofta väldigt gott om sommarkvällarna men kan lätt ta över och orsaka kaos med sina långa skott. Innan plantering av kulturväxter fick jag gräva bort stora stenar och bygga kanter för att skapa planteringshål. Sedan släpade jag hit säckvis med matjord, skottkärra funkar ju mindre bra på kuperad terräng.


Norrsidan från övervåningen


Blåbär och ormbunkar växer naturligt, vintergrönan och hostorna är inplanterde, så klart. För ovanlighetens skull är det sparsamt med färger just här, variationen på växternas bladform får räcka.

  


Bergenian klarar sig på ingenting.

 


På norrsidan trivs klätterhortensia och liljekonvalj som fisk i vattnet. Till höger skymtar komposten.



En vanlig men stilig hosta fotad från övervåningen.

 


Och kompisarna. I mitten en uppstamad lagerhägg vid namn 'Etna'.


Daglilja, blåbär, hosta och astilbe


Hortensia, Hydrangea paniculata är en oumbärlig växt i min trädgård. De älskar den sura skogsjorden och jag älskar deras blomning och vintersiluett. Just den här är lite taskigt beskuren, men jag lär mig allt eftersom. 

 


Lite färg smög in i grönskan i alla fall

 


På toppen växer en ädelcypress och en rönn. De är lite märkta av vinden. Hur de klarar sin vatten- och näringsförsörjning, är en gåta. 

 


Terasserna i öster använder vi till att odla björnbär. Så pass svåråtkomligt att jag har kallats för "bergget". Jag har lite blandade känslor inför denna titel. 


Från bänken på bildens vänster hörn har man utsikt inte bara över trädgården utan också över stora delar av vårt villaområde. Det är lite svårt att tro men civilisationen  är inte långt borta. 

Nu är vårlängtan som svårast

Det har det hunnit bli en ny månad och dagarna är ljusare. På veckorna är dock fortfarande ingen fotografering för min del, det mörkt när jag går och det är mörkt när jag kommer hem. Jag passade därför på på min lediga lördag och gick runt i trädgården spanandes efter sevärdheter. Ja, det är magert, kan man lugnt säga. Fåglarna vill inte sitta modell för mig och den döda råttan som mina barn hittade igår i snön besparar jag er. Den var stendöd men orsakade stor förskräckelse för snögubbebyggarna. För att hindra dem från att ge upp lovade jag att publicera resultatet på bloggen, så det blev en snögubbe till slut.
 

Vinterns första snögubbe hos oss 140201.

Vi har haft plusgrader hela dagen och snögubben är idag ett minne blott. Gräsmattan börjar titta fram igen och taken är snöfria. Tövädret är förrädiskt och det är lätt att tro att vintern går mot sitt slut, men med 2013 års vinter i minnet vet vi bättre. Vi kan alltid hoppas på mild fortsättning, men det är inte slut än. Är det inte kallare än 3-4 minus på nätterna och kring nollan på dagarna, är jag dock rätt så nöjd.

Det blev några vyer fångade på bild trots allt.

På den lilla platån vänster om eken brukar vi sitta på en bänk och titta ut över nejden. Ibland med ett glas i näven.

 

Det här är vad jag kallar för hassellunden. Bambu, lagerhägg och svarta damen håller ställningarna

 

Berg, berg och ännu mer berg

 


Gräs är ovärderligt. Är det det man kallar underexponerat foto?

 


Min taklökstavla har "kommit tillbaka", trevligt. Fast alla röda taklökar är döda.

 


Uppstamad lagerhägg 'Etna' , frisk och grön just nu.  Men då ska ni veta att den såg ut så här i april:

 


Den stygga vårvintern orsakade brännskador trots att plantan var insvept i fiberduk. 

De första pelargoniorna har idag fått flytta in från garaget och står nu i arbetsrummet. De har ett långt pass inomhus så jag kan bara hoppas att vi klarar oss utan ohyra. Fuchsiorna som jag köpte för en vecka sedan har nu fått ny jord i en större kruka. Två av dessa har fina rötter, men en är mycket klen. Så titta hellre på rötterna än på bladen när du handlar. 

 



Om snön försvinner nu i veckan, kommer jag att ge mig på vår stora idegran nästa helg. Den bryr sig inte om några beskärningsregler, den klarar allt och då är det skönt att få klippningen gjort innan säsongen sätter fart. 

Och så får jag inte glömma att så aklejor. 

Taggat med: