Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Om

 

Jag vill dra mig till minnes statistik i gamla skolböcker om att endast 4% av världens befolkning äger en bit av jordens yta. Jag tillhör sedan 13 år den lyckligt lottade lilla skaran och tänker ofta på att denna häpnadsväckande fördelning påkallar ett stort ansvar. Hur regerar jag bäst i mitt rike? Jag söker svar med ett stort intresse för växter och utomhusmiljöer och ett litet hopp om att inspirera andra trädgårdsägare. Trädgården ligger i Göteborg och har ambitionen att vara tilltalande året runt. Öppen för besökare efter överenskommelse. Välkommen!

  


Samlingsplats för trädgårdsbloggar

Deltar i Tusen Trädgårdar

Www.trädgårdsriket.se



 

Klicka på bilden/texten så kommer du till ett inlägg som beskriver det aktuella området

Entrésidan


Berget


Diagonallinjen 


Bladväxtrabatten


Hassellunden


Körsbärslunden


Björkarna


Skogskanten


Stora perennrabatten


Alunrotrabatten


Dagliljerondellen


Altanen i söder


Röda rummet

Presentation



Senaste inlägg

Visar inlägg taggade med Lunddocka

Tillbaka till bloggens startsida

Det lilla lila

'Det lilla lila' är temat hos Charlotta den här gången.

Det ska alltså vara lila och dessutom något litet.

Lila är inte blå och inte rosa utan något däremellan. Det låter självklart, men det var inte alltför länge sedan jag råkade höra en konservation på jobbet där en lavendellila dörrmatta kallades rosa. Jag minns det mest för att jag var otroligt nöjd med att ha lyckats hålla mig utanför diskussionen. 

Men självklart är färgdefinitioner väldigt individuella och här kommer min syn på detta världsproblem. 



Vårens lilla lila är en älskvärd tuffing

 


Nästan lite svårt att känna igen en utslagen krokus.

 


Lunddockans blommor beskrivs ofta som blå, men i så fall lavendelblå, alltså ljuslila, tycker jag själv.


Skuggliljan är den tappraste höstblommaren. Den kommer garanterat att dyka upp igen när temat blir prickigt. 

 

Klockrankan är jag mycket begeistrad över. Egen frösådd. Har säkert visat den här bilden minst tre gånger nu.

 


Den här magnolian har spelat död i ett helt år, men skjöt till slut nya skott från stammen och blommade i september. Både blad och blommor är modell större, men själva trädet kortvuxet och kompakt på ett sätt som påminner om bonsai. Blomknopparnas färg är jag nog benägen att definiera som purpur.


  

Samma sak här. Rödviolett? Den här dahlian mäter ca 3 cm i diameter, den minsta jag någonsin sett.



En hosta som blommade om lite smått i oktober

 


Hosta 'Mouse Ears' är nog det ultimata 'lilla lila' i mitt bildarkiv


Glasbärsbusken är inte så litet, men bären är hur lila som helst. Plantan är en höstreafynd och jag är inte inblandad i blomning och bärbildning. Undrar om det är första och sista gången jag ser bär på den. 

 


Björklöv och fuchsiablommor.


Lila är en ganska vanlig färg i våra trädgårdar, lite intressant, eftersom som färg på kläder eller i heminredning är lila inte särskilt populär. 

Det tycker jag är fascinerande att vi tycker om olika färger i olika sammanhang.  

Taggat med: 

,

Skogskanten

Vi bor granne med en tallskog. Höga träd ger faktiskt inte så värst mycket skugga i söder som man kan tro. Solen går högt, så skuggan blir kort. På morgon och på eftermiddag hittar solen till skogskanten och ger bra odlingsbetingelser för en lång rad av buskar och perenner. 

I området där trädgården övergår till otuktad (sanning med modifikation) natur växer det blåbär och då behöver man inte vara en Einstein för att räkna ut vilka växter som trivs där. Rhododendron är ett säkert kort i såna lägen. Mycket vatten rinner ner för berget och tallarna i söder skuggar mitt på dagen. Väskustklimat tillkommer med fuktig luft och en hel del regn. Mer än så kan man väl knappast önska sig om man är ett rhododendron. Jag har satsat hårt på dessa underskattade vintergröna buskar. Jag gillar både färgexplosionen i maj och bladens variationsrikedom resten av året. 

Förra årets vårvinter med tjäle en bit in i april tog hårt på rhododendron på västkusten, men det är bara några få som dog. De flesta har repat sig. Rhododendron tål beskärning mycket bra och har en förmåga att bryta på gamla ved nästan som idegranen. Det kom väl till pass förra sommaren. 

 

Grannens katt, stjärnmagnolia, lunddocka och kungsängslilja trivs bra i tallarnas skugga. Jag misstänker att den här katten kan vara en del av förklaringen till att vi får relativt sällan rådjursbesök i trädgården trots att de patrullerar utanför för jämnan. Visst verkar det som att hon känner sig som herre på täppan?



Rhododendronblomningen pågår i ca 1,5 månad från slutet av april en bit in i juni


Starka färger i slutet av maj



Bladen dominerar senare på säsongen

 

Lite färg lyckas jag alltid pressa in, här i form av prärieväxter. Vid skogskanten. Hm. Det får gå.  


Tiarella under ginkon, daggkåpa och lunddocka till höger. I bakgrunden lyser ett hakonegräs. Växter med snygga blad är fantastiska. 

  
Här går stigen upp till skogen. Gräsmattan byts mot täckbark bakom krönet.


Gaffelolvon, hortensia, hosta, kransveronika, ormbunkar och i förgrunden Diphylleia cymosa trängs i samma plantering


 


Vyn från skogen 

 


Flocknäva breder ut sig, men är lätt att bli av med om det behövs

Underplanteringarna syns dåligt på dessa bilder så jag kan tillägga att jag har en del flocknäva som jag tycker är en fantastisk marktäckare. Cornus canadensis, amerikanskt hönsbär, rekommenderar jag endast på platser där den kan sprida sig ohämmat. Hostor och tiarella är fantastiska, fast den senare gillar inte bara jag utan även Bambi, tyvärr. Under hosta kan man ha lökväxter. 

Som kantväxt i en upphöjd torvplantering satte jag daggkåpa av ekonomiska skäl vid tidernas begynnelse, vilket jag kan ångra idag. All den plats de tar kunde jag sparat till roligare växter. I en lundmiljö som skogskantens finns fantastiska möjligheter.