Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...


Om

 

Jag vill dra mig till minnes statistik i gamla skolböcker om att endast 4% av världens befolkning äger en bit av jordens yta. Jag tillhör sedan 13 år den lyckligt lottade lilla skaran och tänker ofta på att denna häpnadsväckande fördelning påkallar ett stort ansvar. Hur regerar jag bäst i mitt rike? Jag söker svar med ett stort intresse för växter och utomhusmiljöer och ett litet hopp om att inspirera andra trädgårdsägare. Trädgården ligger i Göteborg och har ambitionen att vara tilltalande året runt. Öppen för besökare efter överenskommelse. Välkommen!

  


Samlingsplats för trädgårdsbloggar

Deltar i Tusen Trädgårdar

Www.trädgårdsriket.se



 

Klicka på bilden/texten så kommer du till ett inlägg som beskriver det aktuella området

Entrésidan


Berget


Diagonallinjen 


Bladväxtrabatten


Hassellunden


Körsbärslunden


Björkarna


Skogskanten


Stora perennrabatten


Alunrotrabatten


Dagliljerondellen


Altanen i söder


Röda rummet

Presentation



Senaste inlägg

Visar inlägg taggade med Rabattkant

Tillbaka till bloggens startsida

Det tog 10 år

Det krävdes  10 år av trädgårderarande för mig för att plantera fruktträd. Min satsning på ätbart har hittills mest resulterat i jordgubbar, bärbuskar och potatis men i den gångna helgen slog jag till och investerade i äppelträd. Och om jag ändå var i farten planterade jag två stycken. 

Som alltid drar det ena med det andra. Bästa platsen att plantera åtminstone det ena trädet på var förståss den öppna gräsmattan. Och ska man gräva där måste man lösa övergången mellan trädets territorium och gräset. 

Jag brukar normalt använda mig av en metallkant som heter Ever Edge, men den är lite för styv för att böja till en så liten cirkel som ett pelarträd behöver. Efter några minuters googlande fann jag en kant som jag inte kände till sedan tidigare, en produkt bestående av återvunnet kompositmaterial. Utseendet är tilltalande och den enda funktion som jag förväntar mig, att den ska hålla gräsmattan borta från trädet, verkar inte bli några problem, trots att den är endast 9 cm bred.

 

Gardening Edge, tror jag namnet var. Man kapar till rätt längd med såg. 6 st fästpinnar av metall ingår. 

 

före


efter

Och vad tyckte jag om den här kanten då? 

Jo, den är kraftig, 2-3 mm tjock men är ändå lätt att arbeta med. Jag skulle inte använda den på det sätt som den presenteras på förpackningen, dvs  ovan jord, eftersom gräset sticker då innanför på nolltid. Men som nergrävd spärr är den rejäl med en ovansida som tål att synas. Hela kanten är snygg, ska jag säga, inte plastig utan träimitation. Om den också fanns i bredare variant, ca 15 cm, skulle jag mycket väl kunna tänka mig att använda den till mina upphöjda rabatter där jag tillämpar dikeskant idag. 


Biten som blev över grävde jag ner runt en liten rabatt där en Miscantus sinensis 'Melapartus' håller på att resa sig


Kanten  finns i två färger, svart och sandfärgad på Rusta, av alla ställen. Ordinarie pris är 149 kr för 5 meter. (Fast jag betalade 99 kr som ska ha varit ett tillfälligt erbjudande.) Mycket bra pris jämfört med plåtkanter, men även de fula (ofta illgröna!!??) vågiga plastkanterna, som vår högst älskade 😝 Plantagen vill att vi ska förfula våra trädgårdar med, är dyrare! 
 
Nåväl. Det här inlägget skulle ju också handla om fruktträd.

Ue
Det ska bli spännande att se om det här smala pelarträdet (Malus domestica Greencats) kan hålla sig smal på egen hand och producera frukt samtidigt, som utlovat. 


Mitt andra fruktträd blev ett spaljéäpple vid namn Mio. Den ska få en spaljé av armeringsjärn så småningom, är tanken.

Blommor finns, som synes, på båda. Frågan är om de orkar med resor, nytt hem och produktion samtidigt. Tveksamt och kanske ej heller önskvärt. Det är rötter vi behöver i första hand. 

Att klä en dikeskant

I veckan som har varit ägde säsongens första växtbyte rum. Två trädgårdsvänner kom på besök med välfyllda papperskassar och befriade mig från övertaliga dahliaknölar.  

Min lycka var stor, små primulor och andra vårväxter hittar man alltid plats för. 

 


Frågan är om platsen är klokt vald. 

Bladväxtrabatten har kanter som jag inte är helt nöjd med och vill gärna klä in med lite mer grönska. Den här typen av "dikeskant" passar utmärkt för t ex daggkåpa, hosta eller daglilja, men i den här samlingsrabatten växer många plantor utan överhängande bladverk och kanterna är nakna även längre fram på säsongen. Bar jord påverkar helhetsupplevelsen alltid negativt, tycker jag. 

 

Den som lever får se.

Jag vill gärna tro att det finns växter som klarar ett sådant ganska kraftig lutande läge, men har inte riktigt lyckats hittills. Jag har provat brun taggpimpinell, men den frös bort förra vintern.  På en lite mörkare sida av denna trekantformade rabatt har jag en minihosta, som inte är helt nöjd med situationen, men verkar ändå svälja konceptet.  Nu tänkte jag testa denna lilla pigga primula som hos min trädgårdsvän klär in måååånga metrar rabattkanter och har förökat sig från en enda planta. Vad tror ni om det? 

Man kan tycka att en annan typ av kant vore att föredra, men det finns flera faktorer att beakta. För det första måste rabatten hållas upphöjd, björkarna  är inte långt borta. Det är också en kostnadsfråga, snygga kanter kostar. Att min mormor hade den här dikeslösningen överallt i sin trädgård påverkar mig också mycket, man vill ju ha det som mormor hade.... Och många av hennes kanter var gröna. Problemet är att jag inte minns vilken växt hon använde. 

Jag tar gärna emot tips.


En annan kant som har skött sig i många år. Torvblocken är klädda med mossa, påskliljorna täcks senare av daggkåpa. Fungerar alldeles utmärkt längst stigen upp till skogen. 

Taggat med: 

Oskuldsfullt

Mitt bidrag till Blommig fredag.

Oskuldsfullt?

 

 Kanske

 

Hm. Kamelian, och dennes dam  förknippas inte med oskuld direkt, men just den här vita ser perfekt och orörd ut

 


 


Det finns fler som ser ganska perfekta ut. 


Taggat med: 

Rabattkanter 2

I ett tidigare inlägg berättade jag om min ständiga jakt på rabattkantlösningar.

En produkt som jag har mycket bra erfarenheter av är kanten Ever Edge. Det är en stor investering (en förpackning som räcker till ca 4,8 m kostar runt 800 kr), men man får ett hållbart och flexibelt system som finns i tre bredd och flera färger. Jag använder Ever Edge där jag inte vill ha upphöjd rabatt, så jag trycker ner bladen till marknivå. Svårigheterna med gräsklippningen minskar då avsevärt. Ever Edge är också mycket lämplig när man vill hålla grus på plats.

Ever Edge är en förträfflig rabattkant

  


Längst buxbomshäcken är det Ever Edge som håller gräset på plats



Ett annat sätt är att låta kanten sticka upp ovanför marknivån. Bilden är tagen på trädgårdsmässa i Sofiero. 


I min senast anlagda rabatt kombinerade jag Ever Edge med stenar som jag grävde ner med den platta ytan uppåt i marknivå. Rabatten ligger mitt i gräsmattan med en omkrets på ca 35 meter. Till en början var mitt motiv till denna blandning endast ekonomiskt, men nu när det är färdigt, tycker jag också att rabatten ger ett mer naturligt intryck med stenar och passar bättre in i omgivningen. 

 

Sten - Ever Edge kombo

  

Jag sparade många hundralappar genom att blanda köpt med återvunnet 

 

Stenkanter

På vår naturtomt finns det sten så det räcker. Vi har grävt upp massor och man måste organisera sina fynd på något sätt. Det har blivit både rabattkanter, stenröse och stentrappor under åren.  Vintertid, när en stor del av växtligheten vissnar ner, framträder klipporna och stenarna lite väl tydligt.  Ja, ibland kan jag tycka att det blir lite för mycket. Så i en annan del av trädgården försöker jag att undvika stenar.

I ett hörn har jag använt trästavar som man köper färdiglänkade och klara. Och i ett annat hörn har jag flaskkant.
 

Här behövde jag höja jorddjupet med 20 cm för att överhuvudtaget kunna plantera


Stavarna mörknar med åren och drar mindre och mindre uppmärksamhet på sig, som tur är. Den här bilden är tagen för några veckor sedan. Alunroten älskar den här vinter, som ni ser. 


Uppochnervända flaskor intill en stenlagd yta håller jorden på plats

 

Efter regn samlas vatten i flaskornas konkava botten


Idén att gräva ner flaskor i backen fick jag från en engelsk trädgårdsbok. På inspirationsbilden stoppade man lite olika flaskor här och där i gruset intill en sittplats med utsikt över havet. Budskapet, så som jag uppfattade det, var att "här har vi det lugnt och skönt på alla sätt. Vi slappar med öl i handen, tittar ut på havet och ger inte mycket för kommunal återvinning." 

Jag är en ordningens människa när det gäller trädgård så jag kunde inte tänka mig massa olika flaskor kors och tvärs. Jag ville ha flaskor av samma modell och helst också hitta på nåt litet mönster. Men sedan insåg jag att med hjälp av flaskorna kunde jorddjupet ökas och det ledde till idén att bygga rabattkant. Det behövs ganska många flaskor men efter ett bröllop blev det fart på samlandet och idag har jag två kortare flaskkanter. Det gäller att välja en lugn plats där slitaget är minimalt, man vill ju inte ha glasskärvor i jorden. 

 

Flaskkanten är bara en liten, knappt synlig detalj som ändå fyller sin funktion. Lite kul, tycker jag allt.

I ett tredje inlägg om rabattkanter kommer det mest att handla om udda lösningar från andra trädgårdar.

Kanske du gillar:

Rabattkanter 1              Alunrotrabatten

Taggat med: