Det finns åtminstone två saker som är lite utmärkande för mitt trädgårdsintresse. 

Det ena är min förkärlek för beskärning av buskar och träd och det andra är krukodling. Båda har sin upprinnelse i vår tomts grundförutsättningar, nämligen att den är begränsad både på bredden och på djupet. Tunt jordlager på  mindre tomt. 

Bristen på jorddjup insåg jag tidigt och därför har jag medvetet valt bort rosor. Jag är faktiskt lite glad för att jag har lyckats exkludera en så populär växt. Det var inte lätt. 

Men jag har inte lyckats fullt ut. Har  två stycken i alla fall. 

 

Tommelise 

 

Jag kallar färgen för karminröd och den är trots allt inte lika ilsken i verkligheten som på detta foto.

Tommelise är, som namnet antyder en miniatyrros, krypande, växer mest på bredden. 

Min första Tommelise planterade jag för drygt 10 år sedan, men den har kvävts av aggressiva perenner som jag glömde att hejda. Jag vill dock till varje pris odla den, för sin färg och oavbrutna blomning från juli till sen höst. Hon blommar kanske inte hela tiden så rikligt som på bilden ovan, men nästan. De små, söta, enkla blommorna verkar inte var för ansträngande att producera. Som krukodlad kvalar den in i den intensivvård som sommarblommorna får, med gödselvattning och allt och resultatet blir då mycket bättre än på friland. 

Min lilla Tommelise har övervintrat i sin kruka, nergrävd och nästan bortglömd i komposten. Jag fick klippa den tillbaka hårt i våras, till viss del beroende av att jag hade hunnit hoppa på komposten innan jag en natt vaknade kallsvettig av att komma på att min favoritros låg kvar där någonstans på djupet. Många grenar har gått av naturligtvis, men rotsystemet var oskadat, tack vore krukan. Fräscha, blomvilliga skott blev resultatet.

 

Sommerwind

En härlig klasblommande, marktäckande ros som har det lite tufft i konkurrensen med kärleksörterna. 

Sommerwind växer på en solig slänt där jag en gång bedömde att jordlagret var tillräckligt djupt för en mindre ros. Den är helt omgiven av perenner och gör inte  mycket väsen av sig förrän blomningen, en egenskap som ju delas av alla rosor. Och då gäller det att blomma länge om man ska ha en chans hos mig. Det gör båda mina två rosor. Det de saknar är doften och det är en minus för en ros förstås. 

Både Sommerwind och Tommelise har varit friska i alla de ca 10 år jag har odlat dem.